Dip Raj Thapa försvarar sin avhandling "A Health-promotive Approach to Maintain and Sustain Health in Women-dominated Work in Nepal and Sweden".
Disputationen sker i sal G110, Hus G, Högskolan i Skövde, men sänds även via Zoom.
Titta via länken: https://his-se.zoom.us/j/61070466737?pwd=MXk3emlxL1hSdTNzalRGK1hGSHAwUT09
Sammanfattning
Hälsa i arbetslivet är en global angelägenhet. Arbetsrelaterade ohälsa såsom utbrändhet, utmattning, depression, sömnbesvär och långtidssjukskrivningar är vanligt förekommande problem särskild hos vårdpersonal (undersköterskor, sjuksköterskor och barnmorskor). Samtidigt finns det stor brist på vårdpersonal och antalet äldre ökar vilket sammantaget bidrar till ett ökat vård- och omsorgsbehov. Därför behövs det strategier för att motverka ohälsa men framförallt åtgärder som bevarar och främjar hälsa.
Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska faktorer som har betydelse för att bibehålla och främja hälsa i kvinnodominerat arbete i Nepal och i Sverige, detta genom att utvärdera och utforska känsla av sammanhang, arbetsrelaterat hälsa, krav och resurser samt dess påverkan på hälsa.
Avhandlingen inkluderar fem olika delstudier. I den första kvantitativa studien mättes känsla av sammanhang hos kvinnor före och efter en hälsointervention i Nepal. Den andra studien, en kvalitativ validering av frågeformuläret med 13 frågor (SOC-13) kring känsla av sammanhang på nepalesiska. Den tredje studien var en intervjustudie med sjuksköterskor i Nepal om deras hälsa i arbete. Den fjärde var en kvalitativ studie om sjuksköterskors och barnmorskors upplevelser av arbetsrelaterad hälsa i Sverige. Den femte studien var en prospektiv kvantitativ studie som undersöker och utvärderar resurser och krav samt hälsoutfall hos sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige.
Resultatet visade att det totala medelvärdet för känsla av sammanhang hos kvinnor i Nepal ligger mellan 51.1 och 57.4, vilket var jämförbar med exempelvis Indien som har liknande kultur som Nepal. Hälsoutbildning förbättrade känsla av sammanhang hos kvinnor. Den kvalitativa valideringen av SOC-13 visade att deltagarna upplevde vissa frågor och svarsalternativ svårbegripliga. Därför utvecklades frågeformuläret vidare genom att modifiera det nepalesiska språket. Resultatet från intervjuer med sjuksköterskor i Nepal och sjuksköterskor och barnmorskor i Sverige visade att de upplever hög arbetsbelastning, dålig fysisk och psykosocial arbetsmiljö, samt bristande stöd från chefer. De upplevde också att deras hälsa och även arbetet påverkades positivt av ett gott teamarbete, det kollegiala stödet, möjligheter till kompetensutveckling, tid för reflektion och handledning, samt stöd från chefer.
Resultatet av den longitudinella studien visade att resurser i arbetet hos vårdpersonal har samband med lägre utbrändhet och högre självuppskattad hälsa. Däremot hade upplevelse av krav i arbetet samband med högre utbrändhet, högre sjukskrivningar samt lägre självuppskattad hälsa.
Avhandlingen visar att SOC-13 är ett användbart och numera kvalitativt validerat instrument för att använda i framtida forskning i Nepal. För att främja och uppnå hållbar hälsa i arbetet, är det viktigt att skapa en arbetsmiljö som präglas av gott teamarbete, av gott kollegialt och organisatoriskt stöd och en positivt stödjande arbetsmiljö. Förbättring av arbetsmiljön genom satsning på mer resurser i arbetet blir därför avgörande för de anställdas hälsa.
Handledare
Anette Ekström-Bergström, professor i omvårdnad, Högskolan Väst
Alexandra Krettek, professor i folkhälsovetenskap, Högskolan i Skövde
Kristina Areskoug Josefsson, professor i folkhälsa och rehabilitering, VID Specialized University, Sandnes, Norge
Opponent
Katarina Swahnberg, professor i hälsovetenskap och global hälsa, Linnéuniversitetet
Betygskommitté:
Maria Emmelin, professor i socialmedicin och global hälsa, Lunds Universitet
Jenny Hallgren, docent i omvårdnad, Högskolan i Skövde
Håkan Nunstedt, docent i vårdvetenskap, Högskolan Väst
Suppleant: Per Tillgren, professor Emeritus, Mälardalens universitet
