Annie Jonsson

Stora sötvattensmusslor är goda indikatorer på vattenstatus. De inte bara filtrerar och renar vattnet, bäddar av musslor på bottnarna ger också struktur och skydd för många andra organismer, vilket leder till ökad biologisk mångfald. Vår forskning syftar till att studera de stora sötvattensmusslornas ekologi och använda dem som indikatorer för miljö- och naturvårdsarbete i sjöar och vattendrag.

I detta projekt samverkar forskare vid Högskolan i Skövde med Kinnekulle Energi AB, Götene kommun och Biosfärområde Vänerskärgården för att stärka den biologiska mångfalden inom det landskap som Kinnekulle Energi har sitt kraftledningsnätverk.

Den pågående förlusten av biodiversitet gör att det finns ett stort behov av en bättre övervakning av terrestriska och akvatiska arter i deras naturliga habitat, särskilt av hotade, invasiva eller svårtillgängliga arter. I projektet kommer man genomföra studier för att utveckla nya metoder vars resultat ska integreras i löpande miljöövervaknings- och åtgärdsprogram.

Sverige och de allra flesta andra länderna i världen har enats om att bevara biologisk mångfald, det vill säga variationen av arter och naturmiljöer. Vi behöver biologisk mångfald som är grunden till ekosystemtjänster. Några exempel på ekosystemtjänster är kolinbindning som bromsar global uppvärmning, vattenrening som ger oss rent dricksvatten och pollinering som ger oss goda skördar.

För att avgöra hur miljöfarligt ett industriellt avloppsvatten kan vara görs kemiska analyser och biologiska tester, så kallad KIU-metodik (Karakterisering av Industriella Utsläpp). Här ingår det bland annat att påvisa om det finns ämnen eller kombinationer av ämnen som är giftiga för organismer och som i sin tur kan påverka ekosystemen negativt. Med ny forskning och utveckling av olika biomarkörer kan metodiken kring analys av vattnens giftighet förbättras och analyser effektiviseras.

Människans utökade markanvändning med jord- och skogsbruk är globalt sett en av de största faktorerna till minskad biologisk mångfald. Denna exploatering har i sin tur också lett till ökade tillförsel av växthusgaser och minskad kolinlagring. Sveriges nollvision med att inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser 2050 innebär att samhället behöver övergå till att i stor utsträckning använda biobränslen och biobaserade material. Det kommer innebära stora framtida förändringar i markanvändning som kräver att vi också bedömer den förändrade miljöpåverkan som kan uppstå.

Göta älv är Sveriges största vattendrag. Älven används av många olika intressen. Den fungerar som vattentäkt för dricksvatten används av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled. Människan utnyttjande av älven påverkar vattenekosystemen negativt. Projektet har haft som mål att samla in kunskap om alla de stora sötvattensmusselarternas förekomster i Göta älvs vattensystem från Vänern till havet. Det finns stora kunskapsluckor över musslornas förekomster i Sverige, särskilt de mer vanligt förekommande arterna.

Hornborgasjön har, liksom många andra sjöar och våtmarker, i ett par hundra år tagits i anspråk för utökning av jord- och skogsbruksmark. Vid Hornborgasjön genomfördes fem vattennivåsänkningar och fram till 1930-talet var sjön nästan helt torrlagd. Sjön växte igen med strandskog, buskar, starr och vass. Efter ett regeringsbeslut påbörjades under den senare delen av 1980-talet en restaurering för att återskapa fågelsjön. Vass frästes bort, och skogs- och buskmark avverkades. En höjning av vattenståndet påbörjades 1992 och avslutades 1995.

Tänk dig att en smittsam djursjukdom bryter ut. Tänk dig att de som ska bekämpa sjukdomen kan resa framåt i tiden. Tänk dig att de gör det med hjälp av en simuleringsmodell som visar hur smittan kommer att sprida sig vidare.