Elever med NPF-diagnoser (exempelvis autism eller ADHD) har kognitiva funktionsskillnader, skillnader som inte alltid är synliga för ögat men som påverkar elevers möjligheter i olika utbildningssituationer. Detta är något som är av särskilt intresse i skolämnet Idrott och hälsa. Trots att ämnet har stor inverkan på elevers lärande och möjligheter till fysisk aktivitet så är det många elever med NPF som inte deltar i undervisningen eller inte uppnår kursmålen i ämnet. Att det förhåller sig på det viset är särskilt olyckligt eftersom Idrott och hälsa är ett av de ämnen som kan stödja elevers hälsa ur ett livslångt perspektiv.

Digitala verktyg

Högskolan i Skövde genomför forskning vars syfte är att studera inkludering av elever med NPF i Idrott och hälsa ur ett elevperspektiv. Forskningen sker bland annat med fokus på hur digitala verktyg kan stödja eller lägga hinder för barn och ungas möjlighet att vara fysiskt aktiva.

Många med NPF-diagnoser saknar betyg i Idrott och hälsa

Alla elever har rätt att kunna delta i skolans verksamhet utifrån sina speciella behov och förutsättningar, men trots detta finns det dokumenterade brister vad gäller elever med NPF-diagnoser och deras möjlighet att lämna grundskolan med uppnådda kunskapsmål. Elever med NPF är överrepresenterade bland elever som inte uppnår godkänt betyg i skolämnet Idrott och hälsa.

Att detta är särskilt allvarligt för barn och ungas fortsatta hälsa är belagt av forskning som pekar på samband mellan uppnådda betyg i Idrott och hälsa och graden av fysisk aktivitet senare i livet. Elever som lyckas väl i ämnet har också bättre förutsättningar att bibehålla en god hälsa. Men även ur ett kortare perspektiv så har elevers möjlighet att vara fysiskt aktiva, i skolan och på fritiden, samband med deras hälsa.

Elevperspektiv i fokus

Det är mot denna bakgrund som doktorand Anna Thorén genomför sitt avhandlingsprojekt i samarbete med forskarna Ninitha Maivorsdotter och Mikael Quennerstedt. Den forskning som hitintills skett på inkludering av elever med NPF i Idrott och hälsa har främst genomförts ur ett vuxenperspektiv (lärare, elevhälsan och föräldrar) medan barn och ungas perspektiv inte är dokumenterat på samma sätt. Studien har därför ett elevperspektiv och genomförs på mellanstadieskolor i en mellansvensk kommun.

Baseras på tidigare studie

Forskningen utgår från en tidigare studie, "TV-spel som hälsofostran", ett treårigt projekt som finansierades av Vetenskapsrådet och som visar att så kallade exergames (digitala tränings- och motionsspel) både kan främja men även begränsa fysisk aktivitet för barn och unga. I fortsatta studier undersöker nu Anna Thorén, Ninitha Maivorsdotter och Mikael Quennerstedt hur digitala verktyg kan involveras i inkludering av målgruppen elever med NPF.