Hälsa i arbetslivet är en global angelägenhet. När ohälsa i arbete ökar, läggs fokus ofta på att bota ohälsa och hitta orsaker till sjukdomen. Istället bör fokus ligga på att förebygga ohälsa, bevara och främja hälsa i arbetslivet, det menar Dip Raj Thapa, doktorand i hälsa och vårdvetenskap. Han har med sin forskning fokuserat på att studera faktorer som har betydelse för hälsa i arbetslivet för kvinnodominerade yrken i Nepal och i Sverige.
Ett förhållningssätt som fokuserar på att bevara och främja hälsa kallas för ett salutogent förhållningssätt. Salutogenes är en teori som grundades av sociologen Aron Antonovsky. Huvudkoncept är ”känsla av sammanhang”. Människor med starkare känsla av sammanhang uppfattar sina livskriser och stressande situationer, såsom stress i arbete, som begripliga, hanterbara och meningsfulla. Därmed upplever de också god hälsa. Idag finns det gott om forskningsresultat som visar att det finns ett signifikant samband mellan personer med starkare känsla av sammanhang och bättre hälsa samt livskvalitet. Salutogenes utgör ett teoretiskt ramverk för Dip Raj Thapas avhandling.
– Jag har första gången använt känsla av sammanhang-konceptet i Nepal och kvalitativt validerat känsla av sammanhang-frågeformulär med 13 frågor på nepalesiska. För att förstå vilka faktorer som har betydelse för vårdpersonalens hälsa har jag intervjuat vårdpersonal från både Nepal och Sverige. Vidare har jag undersökt arbetskrav och arbetsresursers betydelse för vårdpersonalens hälsa i Sverige.
Tydliggör behov av stödinsatser
Forskningsresultatet visar att känsla av sammanhang hos kvinnor i Nepal är lägre än hos kvinnor i västvärlden men liknar exempelvis Indien som har liknande kultur. Valideringsresultatet visade att känsla av sammanhang-frågeformulär är användbart i nepalesisk kontext. Resultatet visar också att hälsoutbildning kan stärka känsla av sammanhang. Vårdpersonalen berättade att det finns många resurser inom arbetet som skulle kunna motverka effekten av hög arbetsbelastning, stärka deras hälsa och underlätta arbetet. Stöd från kollegor, uppskattning och belöningar, möjligheter till kompetensutveckling, sociala aktiviteter samt gott stöd från chefen och organisationen, var viktiga faktorer.
Vårdpersonalens erfarenheter bekräftades sedan av resultatet från den longitudinella studien som visade att arbetsresurser har signifikanta samband med högre självuppskattad hälsa och lägre utbrändhet. Motsatsen visades av arbetskrav som istället hade samband med högre utbrändhet, lägre självuppskattad hälsa och fler sjukskrivningar.
– Min forskning tydliggör behovet av kontinuerliga satsningar med mer resurser och stödinsatser. Det kommer att stärka de anställdas förmåga att hantera arbetsuppgifter och stress, vilket bidrar och möjliggör för hållbart arbete och hållbar hälsa. Hälsa i arbetslivet är komplext och kräver ett gemensamt ansvar från både chef, arbetsgivare och anställda.
Ska undervisa sjuksköterskestudenter i Skövde
Dip Raj Thapa är doktorand i hälsa och vårdvetenskap vid Jönköping University, men hans studier är finansierade av Högskolan i Skövde där han arbetar sedan fem år tillbaka. Nästa steg för Dip Raj Thapa är att ägna sig åt forskning som inriktar sig till att främja och bevara hälsa hos människor, men framförallt interventionsstudier som faktiskt kan bidra med hälsofrämjandet i arbetslivet. Han kommer också fortsätta att undervisa på Högskolan i Skövde.
– Jag kommer fortsätta att undervisa sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestudenter. Min förhoppning är att kunna undervisa och guida mina studenter mot ett positivare arbetsliv och god hälsa.
Dip Raj Thapa disputerar på Högskolan i Skövde onsdagen 1 juni med sin avhandling “A Health-promotive Approach to Maintain and Sustain Health in Women-dominated Work in Nepal and Sweden”.
