Många av våra arter i skogen är idag hotade av det moderna skogsbruket. För att kartlägga länets skogsmarker, hitta prioriterade områden och förhindra artutdöenden samverkar nu Högskolan i Skövde och Länsstyrelsen.
Den svenska regeringen har beslutat om ett nationellt skogsprogram med målet att skogen ”ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. I Västra Götaland är det Länsstyrelsen som leder det arbetet; med hjälp av bland annat forskare från Högskolan i Skövde.
– Det här projektet är en del i att möjliggöra för skogsägaren att veta vilka skogsbestånd utifrån ett landskapsperspektiv som kan behöva en tillämpad skötsel för att öka överlevnadsmöjligheten för skogliga arter. I Skogsstyrelsens regeringsuppdrag ingår att försöka mildra målkonflikter – som till exempel den mellan produktion och miljöhänsyn i skogsbruket. Den akademiska förankringen är väsentlig i denna typ av kartläggningar och nödvändig för att skogsägaren ska få neutral information, säger Peter Sögaard, projektledare för Skogsprogrammet Västra Götaland.
Fragmentering hotar arter
– Många arter är hotade av det moderna skogsbruket och en av de viktigare faktorerna är fragmenteringen av landskapet. Fragmentering innebär att biologiskt rika naturmiljöer delas upp i mindre delar genom människans markutnyttjande genom till exempel skogs- och jordbruk, infrastruktur och urbanisering. Arter som behöver dessa naturmiljöer får mindre ytor att leva på, vilket ökar risken för att arten dör ut, säger Annie Jonsson, biträdande professor vid Institutionen för biovetenskap vid Högskolan i Skövde och ansvarig för Högskolans samarbete med Länsstyrelsen.
Samverkansprojektet kommer att analysera var värdefulla skogar finns idag i förhållande till varandra för att kunna peka ut de mest prioriterade områdena som bör bevaras, brukas och utvecklas så att artutdöenden kan förhindras.
Högskolan i Skövde bidrar med algoritmer
Högskolan kommer att ta fram kartor för varje kommun i regionen. Kartorna kommer visa var de värdefullaste barrskogsmarkerna finns, vilka marker som är känsligast för exploatering och bör bevaras och vilka marker som skulle kunna tillföra mest till biologisk mångfald om de fick utvecklas till naturliga skogsmiljöer.
– Kartorna ger markägare och myndigheter möjlighet att avgöra vilken skötsel som ger bäst hållbarhet för just det specifika skogsbeståndet. Konkret används ett verktyg, en algoritm framtagen av Högskolans forskare, som beräknar landskapets förmåga att hålla hög biologisk mångfald. Algoritmen använder sig av geografiska indata om skogsmarkernas storlekar och positioner i landskapet och ekologisk expertis om arters förmåga att överleva och sprida sig, säger Annie Jonsson.
Ökade insikter och ökad hållbarhet
Kartläggningen ökar alltså såväl markägares som myndigheters insikter i vad som skulle kunna göras för att åstadkomma ett hållbare brukande av länets barrskogsmarker. Men det finns mer samhällsnytta än så med projektet. Som bättre bär- och svampskogar samt den viktiga aspekten att bevara skogarnas funktion som kolsänka.
– Det känns väldigt roligt för oss i forskargruppen att vara del av ett så viktigt arbete för att öka hållbarheten i den biologiska mångfalden. På så sätt kan länets invånare fortsätta förses med många olika ekosystemtjänster såsom kolinlagring, virke, vilt, bär, svamp, rekreation, naturturism och mycket mer. Jag ser också fram emot möjligheten till fortsatt samverkan och utveckling av vårt verktyg, säger Annie Jonsson.
– För samhället och då framförallt lokalsamhället på landsbygden finns många fördelar i att värna skogens rekreationsvärde och biologiska mångfald. Ett varierat skogsbruk ger en mer attraktiv skog att vistas i vilket möjliggör för lokala företag att utvecklas inom skogens mångbruk, säger Peter Sögaard.
