Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Texten är äldre än sex månader.

      Ingenjörsstudenter löste produktionsproblem åt Skaraföretag

      Publicerad 4 maj 2022

      Skaraföretaget som producerar medicintekniska produkter behövde hjälp och vände sig till Högskolan i Skövde. Företagets problem med maskiner som stod still mer än önskvärt, blev en praktisk del av kursen Underhåll och driftssäkerhet för tre ingenjörsstudenter. Företaget fick en kartläggning av maskinbeläggning, stopptider, orsaker till stopp och förslag på åtgärder.

      Alice Merkert, Jonas Lindberg och Emma Hallman läser till produktionsingenjörer och är inne på sitt andra år. De kommer från Ulricehamn, Vetlanda och Skövde och konstaterar att Högskolan är ganska ensam om just utbildningen produktionsingenjör som var den inriktning som lockade dem inom ingenjörsområdet. Gemensamt för trion är givetvis ett stort intresse för teknik och problemlösning.

      Företagets problem blev del av kurs

      Skaraföretaget Elos Medtech kontaktade lärarna på ingenjörsutbildningen och undrade över möjligheten att få hjälp av studenter för att lösa ett specifikt problem med maskinbeläggning.

      – Företaget kände att de inte hade tid eller resurser att lägga på det här projektet och de såg möjligheten att få hjälp av studenter. Tillsammans med vår examinator kom vi fram till att det kunde bli en del av vår kurs i underhåll och drift, berättar trion.

      Studenterna kartlade maskinbeläggning, undersökte stopptider och stopporsaker samt följde upp och kom med förbättringsförslag.

      – Det började med att vi skulle undersöka deras maskinbeläggning, men i kursen ingick också att vi själva skulle hitta ett underhållsrelaterat problem och lämna förbättringsförslag till det. När vi började skrapa på ytan med vad vi skulle kunna fortsätta arbeta med hittade vi en massa grundläggande saker där de kunde ta hjälp av oss, säger Emma.

      Beräkningar och kartläggning

      Jonas berättar att de gjorde en stopptidsuppföljning och tittade på orsaker till att maskinen stannade. Samt en kostnadskalkyl.

      – Kort sagt var problemet att företaget tyckte att maskinen borde göra mer än den gör. Vi gick igenom deras datasystem och kollade bakåt i tiden för stopporsaker och vi räknade på hur mycket maskinen skulle kunna producera, om den hade gått hela tiden, kontra vad som faktiskt kom ut. Vi kartlade skillnaden mellan det verkliga och det förväntade resultatet. Och vad de kunde göra åt det, säger Jonas.

      – Beräkningarna vi tog fram kan de ha som underlag för att se om en maskin ska bytas ut eller skrotas, så att de lägger resurserna på rätt sak. Vi försökte komma till rotorsaken till varför maskinerna stod stilla så att företaget kunde jobba på det och eliminera det, konstaterar Alice.

      Kommer företaget att fortsätta arbeta med det ni kom fram till?

      – De skulle visa de andra på företaget hur det såg ut det vi hade kommit fram till för att de skulle förstå vikten av att göra rätt. Att alla gör på samma sätt. Vikten av att dokumentation är standardiserad, säger Alice.

      Emma konstaterar att företaget kommer använda kostnadskalkylmallen som de tog fram åt dem.

      Vad tar ni med er från det här arbetet?

      – Vi vill pusha lärarna till att göra mer såna här saker. Det var varit jättevärdefullt, säger Alice

      – Nu börjar man faktiskt känna sig som en ingenjör på riktigt, säger Jonas.

      – Jag tar med mig att ingenjörsrollen inte alltid behöver vara så komplex. Det kan röra sig om väldigt basala saker, men som är jätteviktiga. Man behöver inte nischa sig till att göra något jättesvårt och komplicerat som inte många människor förstår, säger Emma.

      Emma konstaterar att hon tyckte det var bra av Elos att höra av sig och be studenter om hjälp.

      – Jag förstår inte att inte fler företag hör av sig och vill ha hjälp på det här sättet. Men det kanske alltid är något som är viktigare, men modigt av Elos att de vågade och ville ha hjälp, säger hon.

      Läs mer om programmet Produktionsingenjör
      Läs mer om programmet Högskoleingenjör – bred ingång

      Publicerad: 2022-05-04
      Senast ändrad: 2022-05-04
      Sidansvarig: webmaster@his.se