Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Covid-19: Så farliga är de nya virusvarianterna

      Publicerad 25 januari 2021

      Rapporter om nya virusvarianter av covid-19 kommer dagligen. Men hur farliga är egentligen de nya virusmutationerna och hur rädda ska vi vara för dem? Kristian Vlahovicek, gästprofessor i bioinformatik vid Högskolan i Skövde, följer noga utvecklingen och förklarar läget.

      – Alla levande organismer muterar. Det ligger i vår natur, oavsett om det rör sig om människor, djur eller virus. När ett virus muterar, som covid-19 gör nu, ser vi det snabbt i realtid. Dels eftersom vi övervakar det här viruset så noga genom provtagningar och analyser, men också för att virus har korta generationer om vi jämför med oss människor, så det utvecklas mycket snabbare, säger Kristian Vlahovicek.

      Mer smittsamma men inte farligare

      I media rapporteras dagligen om de nya virusvarianterna. Hur farliga är de och hur rädda ska vi vara för dem?

      – De olika mutationer som dyker upp nu, dels i Storbritannien men även i Sydafrika och Brasilien, är mer smittsamma. De är däremot inte farligare och ger inte heller mer allvarliga symptom. Så ur det perspektivet ska vi inte vara mer oroliga än vi redan är. Men eftersom de nya virusvarianterna sprider sig 50-70 procent snabbare, så kommer fler människor rent statistiskt att bli smittade, få allvarliga symptom och behöva sjukvård. Så på så sätt är virusmutationerna ett bekymmer för en redan pressad sjukvård, det kommer vi inte ifrån, säger Kristian Vlahovicek.

      Minskad effekt av vaccin

      Kristian Vlahovicek och hans kollegor följer även forskningen kring de vaccin som är framtagna och som nu börjat distribueras och ges även i Sverige. Hur bra biter egentligen vaccinet på de nya virusmutationerna?

      – De vaccin som tagits fram ser ut att ge bra skydd mot covid-19. Det som händer när ett virus muterar är att viruset blir bättre på att flyga under radarn, så att säga, och ducka våra antikroppar, vilket kan minska effekten av vaccinet, men vaccinet är ändå ett bra grundskydd och kan lindra symptom. Det vi ser just nu med den sydafrikanska mutationen är att den både sprids snabbare än den brittiska och att den också är bättre på att flyga under radarn, säger Kristian Vlahovicek.

      Tester bidrar med viktig data

      Enligt Kristian är det dock inte så oroväckande som det låter, då vaccintillverkare snabbt kan finjustera det redan befintliga vaccinet när man väl etablerat vad förändringen består av. Och det är då som det är viktigt med forskningsdata.

      – För att upptäcka förändringar i ett virus och övervaka virusmutationer använder vi forskare oss av helgenomsekvensering och RNA-sekvensering. Det handlar om att utläsa genetisk information ur ett virus och sedan göra dataanalyser på vilka sekvenser som har förändrats. Därför är det extra viktigt att alla som har förkylningssymptom testar sig, inte bara för att skydda riskgrupper och stoppa viruset att spridas vidare, utan också för att kunna förse forskare med viktig data och skapa effektiva vaccin, säger Kristian Vlahovicek.

      Högskolan analyserar data i samverkan

      Högskolan i Skövdes forskare samarbetar med Unilabs och tillsammans utvecklar man datorbaserade metoder för analys av den här typen av data. Unilabs bidrar med proverna som analyseras på Högskolan i Skövde.

      – Högskolan i Skövde har en hög kompetens när det gäller analys och tolkning av storskalig sekvenseringsdata. Genom vår samverkan, i form av forskningsprojekt, studentprojekt och doktorandprojekt, har vi på Unilabs fått bättre förståelse för hur denna teknik med kan användas även inom vårt område laboratoriemedicin. Den kunskapen kommer nu till nytta i nationella projekt inom området, säger Helena Enroth, Tekniskt områdesansvar molekylär mikrobiologi, Unilabs Laboratoriemedicin, Skaraborgs Sjukhus Skövde.

      Bättre förutsättningar 2021

      Så hur ser framtiden ut när det gäller social distansering, vaccin och virusmutationer om en professor i bioinformatik får sia?

      – Det här viruset har hittills skördat över två miljoner människoliv världen över. Att vi nu har ett vaccin är avgörande för att rädda liv. Vaccinet är dels ett resultat av att forskare världen över har gått samman med samlade krafter och dels av att man fått otroliga resurser för att färdigställa det. Så med ett vaccin som första försvar mot covid-19 och med den teknik vi har för att upptäcka nya virusvarianter ser 2021 betydligt ljusare ut än 2020, säger Kristian Vlahovicek.

      Kontakt

      Gästprofessor i bioinformatik

      Publicerad: 2021-01-25
      Senast ändrad: 2021-01-25
      Sidansvarig: webmaster@his.se