På Högskolan i Skövde finns flera forskare som har fokus på krishantering och skeenden vid stora förändringar. Det handlar om forskning om civilförsvarets förutsättningar generellt till mer specifikt småföretagens utmaningar och stora samhällsomdaningar. Nyligen fick deltagare på en näringslivsfrukost i Skövde höra mer på temat kris.
Mikael Wickelgren, ekonomie doktor och docent i företagsekonomi och Anders Billström, lektor i företagsekonomi
Världen runt omkring oss förändras. Krig och pandemi, översvämningar och extremhetta. Skogsbränder och svinpest. Förändringar och skeenden som kan få stora konsekvenser på många olika sätt och leder till stor osäkerhet.
– Osäkerhet skapar en känsla av hot och oro. I kris finns det ett stort behov av samverkan mellan privatpersoner, myndigheter, ideella organisationer och näringsliv, säger Jonna Kilstam, adjunkt i företagsekonomi och doktorand i informationsteknologi.
Hon konstaterar att näringslivet är en resurs vid krishantering och spelar en viktig roll i den svenska krisberedskapen. Hon lyfter behovet av att näringsliv, offentlig sektor och forskningen samarbetar.
– När vi talar om kris definieras det med situationer där betydande värden står på spel. Det kan exempelvis handla om ekonomiska värden eller miljövärden.
Hantera krisen på plats
Sveriges krishantering utgår från ansvars- och närhetsprincipen. Det innebär att en kris ska hanteras där den inträffar.
– Det är därför så viktigt att verka för samverkan såväl inför, under och efter en kris och näringslivet visar en stor vilja att bidra, säger Jonna Kilstam.
Med vad och hur kan då näringslivet bidra undrar hon och ser ut över åhörarna. Personer med bakgrund i olika delar av näringslivet, på myndigheter och energibolag. Hon säger innovation och talar om den produktutställning en del företag gjorde under pandemin då det helt plötsligt efterfrågades helt andra produkter. I sin forskning poängterar Jonna vikten av att förbättra förutsättningar och därmed vara bättre förberedda när en kris uppstår. Kanske allra helst att man initierar samverkan redan före kriser uppstår och kan inkludera förberedelser som kontaktbyggande och övningar.
Hur studerar man kriser?
Anders Billström, lektor i företagsekonomi, satte fokus på resiliens i små och medelstora företag. Hur företagen kan stå emot klara av förändringar och sen återhämta sig. Men hur studerar man kriser?
– Vi läser tidigare forskning, tittar på olika faktorer och testar olika modeller. Vi har intervjuat personer vid 90 bolag, läst årsredovisningar, genomfört en enkät vid 2000 små och medelstora bolag i Skaraborg. Därefter handlar det om att värdera data, analysera och hitta generella mönster, säger Anders Billström.
Han konstaterar att när förändringar sker över tid kan forskarna säga mer om orsak och verkan, liksom att de nu studerar multipla kriser. Billström får en fråga om att Hållbarhetsdirektiv från EU kommer att beröra allt mindre företag ju längre tiden går mot 2030, hur kommer det påverka företagens resiliens?
– När det gäller företag under pandemin ser vi hur direktiven gick genom olika nivåer från Folkhälsomyndigheten till regionnivå och sedan till företagen. Det vi generellt kan säga är att det inte bli några policys i företagen om det inte finns sanktioner, konstaterar Anders Billström.
Mer än ett teknikskifte
Ut med fossilbränsle och in med elektriciteten – samhällsomvandling av stora mått var titeln på nästa föredrag.
– En battericellsfabrik i Mariestad och en batterifabrik i Skövde på Volvo påverkar inte bara de företag som tillverkar bilar. Det har långtgående konsekvenser för stora delar av samhället och vi är bara i början av förändringarna och Skaraborg är ett av naven i den omställningen, säger Mikael Wickelgren, ekonomie doktor och docent i företagsekonomi.
Omställningen mot ett mer hållbart samhälle drivs av klimatförändringar och andra samhällsutmaningar.
– Men det är inte så lätt att det bara är ett teknikskifte. En elbil har inga utsläpp i drift, men under produktion och mycket fokus läggs på utsläppen.
En gigantisk samhällsomdaning sker nu
Men vad har allt det här för konsekvenser?
– Jo, vi behöver människor med andra kunskaper och kompetenser som kan jobba med batterielektriskt framdrivna fordon. Men det är en jätteförändring för det handlar inte om att slänga en motor och stoppa in en annan, det är en samhällsomdaning. Inte bara i Mariestad eller i Skaraborg utan i regionen. Mariestads invånarantal beräknas öka från 17 000 till 42 000 och då behövs fler bostäder, vårdcentraler, skolor, infrastruktur, avlopp, ja allting hänger ihop och vad krävs av oss för att bidra, inte sen utan nu. Det här kan inte enskilda aktörer hantera, utan vi måste samverka.
Västra Götaland är Sveriges mest industritunga region där var femte jobb är ett jobb inom industrin.
– Förändringarna sker redan nu och de måste ske hållbart. Hållbarhetsbegreppet har tre delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vi måste exempelvis undersöka vad som händer när det kommer så mycket folk till ett område och ta lärdom av exempelvis Sollefteå som haft stora etableringar och utgå från hållbarhetsbegreppet. Det händer här och nu. Nätverksstaden Skaraborg som en ”hot spot” för hela Västra Götaland.
Jonna Kilstam, adjunkt i företagsekonomi och doktorand i informationsteknologi.
