Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Gianlucas unika inblick i pandemins Italien och Sverige

      Publicerad 16 februari 2021

      I över ett år har vi levt med coronaviruset och ett av de första länderna i Europa som drabbades hårt var Italien. Gianluca Tognon, adjunkt i folkhälsovetenskap på Högskolan i Skövde, kommer från Lombardiet, det område i norra Italien som drabbades allra värst av coronaviruset förra våren. Här ger han sin bild av vad som hände i Italien och sen i Sverige.

      Vi var många som följde nyhetsrapporteringen när coronaviruset snabbt spred sig från Kina till Europa. Gianluca Tognon är biologen som jobbat med epidemiologi i många år. När virusutbrotten började i norra Italien var han på plats. I slutet av januari diagnosticerades kinesiska turister med det nya coronaviruset och Italien stoppade omgående alla flyg till och från Kina. De första fallen bland italienska medborgare upptäcktes 21 februari.

      – Jag var i Lodi eftersom jag skulle hålla en föreläsning och träffa klienter då jag även arbetar som näringscoach. Mina föräldrar bor i en by 15 kilometer från orten där ett av de första större utbrotten var. Jag åkte hem till dem och jag minns att det var en konstig känsla. Polisen stängde området och inga människor var ute.

      Omedelbart infördes karantän i delar av Lombardiet och i början av mars utvidgades det till hela regionen. Från den 11 mars omfattade karantänsreglerna hela landet.
      Italien stängde.
      Övriga Europa såg chockat på.
      Men myndigheterna missade ett utbrott i Bergamo och smittspridningen av det nya coronaviruset skenade snart i hela Lombardiet som är det folkrikaste området i Italien. Regionen i norra Italien har 10 miljoner invånare, samma population som hela Sverige.
      En region mot ett land.

      – Det blir väldigt olika situationer och olika förutsättningar. Att hålla avstånd är givetvis svårare i ett så tätbefolkat område med väldigt stor jobbpendling på ofta fulla tåg till storstaden Milano (med över tre miljoner invånare.)

      Vad tänkte du när första fallet konstaterades i Sverige?

      – För mig var det väntat, eftersom vi lever i en sådan globaliserad värld. Det var inte alls konstigt att det kom till Sverige så fort och det var ju i samband med resor på sportlovet.

      Likheter och skillnader mellan länderna

      Men Sverige valde en helt annan strategi än Italien. Här förblev samhället öppet. I en av sina föreläsningar i epidemiologi jämför Gianluca Tognon Italien och Sverige utifrån uppgifter framtagna av OECD.

      – Några likheter är att båda länderna har liknande åldersstruktur med många äldre och en hög medellivslängd. Både Italien och Sverige har allmän hälso- och sjukvård, men i många verksamheter inom vården har det varit neddragningar under senare år. En annan likhet är att ungefär lika stor procentandel av befolkningen har diabetes typ 2.

      Några skillnader är att Sverige lägger mer pengar per invånare på sjukvård och är betydligt restriktivare med utskrivning av antibiotika. Italien har också betydligt färre platser på äldreboenden eftersom fler äldre bor med sin familj jämfört med i Sverige.

      – Italien har en av de befolkningar i världen som lever längst och många bor i generationsboenden med sonen eller dotterns familj. Det kan ha bidragit till att smittan spreds både snabbare och lättare.

      Statistik från den italienska motsvarigheten till svenska Folkhälsomyndigheten visar att den omfattande nedstängningen fick effekt. Smittspridningen minskade successivt, men många italienska medborgare dog av covid-19 eller i sviterna av den nya sjukdomen. Landet var oerhört hårt drabbat och först på försommaren lättade man upp på de hårda restriktionerna.

      – Att Italien under förra våren fick så många dödsfall är svårt att förklara. När man upptäckte smittan tror jag att spridningen redan var stor och väldigt omfattande. Sjukhusen klarade inte att ställa om så snabbt och på så kort tid, även om myndigheterna snabbt stängde ner.

      Ett svenskt misstag

      Världen stod inför en pandemi de flesta inte kunnat föreställa sig. Under 2020 fick vi se bilder på överfulla sjukhussalar, utmattad vårdpersonal i full skyddsmundering och stigande dödssiffror, världen över. Kampen har krävt mycket och inte lämnat någon oberörd. Nu drygt ett år senare fortsätter coronaviruset sin framfart. Även i muterade former. Många länder valde precis som Italien kraftiga nedstängningar och gränser stängdes mellan europeiska länder. Den svenska kampen mot covid-19 tog en annan väg.

      Hur ser du på den svenska strategin?

      – Om jag ska ha en reflektion så är det att Sverige måste förstå att det inte räcker med bara rekommendationer längre. Det är trist att ”avtalet” mellan Sveriges befolkning och svenska myndigheter som säger att vi litar på varandra inte fungerade. Det var ett misstag att tro att råd och rekommendationer fortfarande skulle vara okej och att de skulle följas till hundra procent. Men samtidigt är en lock down, under flera månader, som Italien hade oerhört svår, påfrestande och kan leda till psykisk ohälsa.

      Han konstaterar att det faktum att det nu finns en pandemilag i Sverige visar på ”avtalet” inte fungerade som regeringen hoppats. Under de senaste månaderna har flera hårdare restriktioner införts och även Sverige har stängt gränser mot grannländer och infört krav på negativt provsvar.

      Pandemin leder till ojämlikhet och ökande klyftor

      Hur tror du att vi tar vi oss vidare från den här pandemin?

      – The Economist publicerade nyligen en karta över hur snabbt olika länder i världen kan använda vaccin mot covid-19. Den visar att många fattiga länder i Afrika och Asien först får möjlighet att vaccinera hela sin befolkning 2023. Ett av de största problemen kommer bli en ökning i ojämlikhet inom länder och mellan olika länder. Den här pandemin påverkar så mycket och vad händer med de globala målen, undrar Gianluca Tognon.

      Kontakt

      Adjunkt i folkhälsovetenskap

      Publicerad: 2021-02-16
      Senast ändrad: 2021-02-16
      Sidansvarig: webmaster@his.se