Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Texten är äldre än sex månader.

      Spårsändare på tusentals bin har gett Skövdeforskarna många svar

      Publicerad 24 november 2022

      Under mer än tre år har forskarna Niclas Norrström och Sonja Leidenberger vid Högskolan i Skövde haft stort fokus på honungsbin. På tre bigårdar har de försett 4000 bin med sändare och fått mer kunskap om allt från flygtider, honungsproduktion till insekternas livslängd. Nu har de sammanställt resultaten.

      Det EU-finansierade projektet ”BIstånd till nordiska bin – en resurs för framtidens ekosystemtjänster” har varit ett samarbete mellan Högskolan i Skövde, Stiftelsen Nordens Ark, Norges Birøkterlag, Göteborgs universitet och Umeå universitet. Genom INTERREG-projektet etablerades fem bigårdar, tre i Sverige och två i Norge och tre olika underarter av bin och en hybrid har ingått i studien. Forskarna har undersökt skillnader mellan vårt ursprungliga nordiska honungsbi med andra, importerade underarter respektive hybrider som används av de flesta biodlare idag. I Sverige har två av bigårdarna varit placerade i södra delen av landet, utanför Uddevalla och på Nordens Ark, den tredje bigården har varit placerad i Juoksengi vid polcirkeln.

      – Eftersom vårt projekt har pågått i flera år har det gett oss en unik chans att samla in data under en längre tid i våra 78 bisamhällen. Dessutom kommer åtta bikupor i varje bigård vara kvar för datainsamling över lång tid. På Nordens Ark kommer även visningskupan och information om projektet att finnas kvar då det har varit ett stort intresse för att besöka den, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap.

      Små sändare hjälper forskarna

      För att kunna kartlägga binas aktiviteter inleddes forskningen med ett omfattande fältarbete, där tusentals bin taggades och bikuporna placerades på ett vågsystem som levererade viktdata i fem minuters intervaller. Vid de svenska bigårdarna försågs, under projekttiden, närmare 4000 arbetsbin med små sändare och vid de norska bigårdarna var motsvarande antalet bin som fick sändare 2600 stycken. Dessutom insamlades pollendata, genetiska data, sjukdomsdata och honungsdata från bikuporna under projektet.

      – Det var givetvis pilligt eftersom det är så små individer, men det blev snart en rutin att göra det. Och jag kommer nog att sakna det, konstaterar Sonja Leidenberger.

      Med hjälp av sändarna och vågsystemet har forskarna fått mer kunskap om binas beteenden. De 4000 taggade bina bidrog till närmare 400 000 registreringar. Den stora datainsamlingen har gjort det möjligt att jämföra honungsproduktion, flygtider, överlevnad, polleninsamling, mängden varroakvalster och foderförbrukning vid olika temperaturer. Eftersom projektet pågått under flera år har det även varit möjligt att undersöka skillnader under olika säsonger och väderförhållande.

      – Vi fann att skillnaderna, mellan underarterna, generellt sett var ganska små, men ändå tydliga. Vi såg bland annat att det nordiska honungsbiet har en annan flygtid än sina underarter. Honungsanalyser visade att en underart var mycket specialiserad på att samla in resurser från klöverväxter, medan andra födosökte mer generellt.

      Oväntat resultat

      Studierna visar att honungsproduktionen varierade mer mellan år och plats än med underart. När det gäller förekomsten av varroakvalster kunde forskarna inte se någon skillnad mellan underarterna heller, men konstaterar att förekomsten generellt ökade under åren. Vi såg också trenden att ju tätare bisamhällena fanns, desto högre var förekomsten av kvalster. Förekomsten var lägre i bisamhällena i Norrbotten, men där är det också ett större avstånd mellan biodlingarna.

      När det gäller livslängden hos arbetsbin var den väntat kort under sommaren med 30–40 dagar, medan flera av de hösttaggade bina överlevde åtta till nio månader, ända fram till våren. Det förvånade forskarna.

      – Det var ett oväntat resultat, men lyfter fram betydelsen av höstyngel där arbetsbin har funktionen att värma kupan under vintern och hjälpa samhället att komma igång på våren igen. Vi fann också att det nordiska biet har en ganska hög dödlighet i juvenilfasen, säger Sonja Leidenberger, men hur den förhålla sig med antal flygtimmar utestår att analysera närmare i det befintliga datasetet.

      Nordiska biet hotat

      På 1800-talet utvecklades biodlingen i Europa och det dröjde inte länge innan man började experimentera med import av underarter till Sverige. Inblandningen av andra arter ökade och det ursprungliga nordiska biet minskade. I dag är arten hotad på flera håll i Europa och i Norden gäller det framför i Sverige och Danmark, men även i Norge. I projektet har målet varit att för första gången samla jämförande vetenskapliga data från honungsbiet och dess underarter för att kartlägga om, och hur, de olika arterna skiljer sig åt.

      Men en del av projektet har också varit att informera och sprida kunskapen om bin och andra pollinerande insekter, och deras betydelse för ekosystemen. På grund av pandemin och svårigheter att ha fysiska träffar förlängdes projektet ett halvår. Projektet avslutades officiellt sommaren 2022 med en stor internationell konferens om biforskning på Nordens Ark. Projektet har finansierats med 2,5 miljoner kronor från Interreg (Sverige-Norge europeiska regionala utvecklingsfonden).

      Läs mer om projektet BIstånd till nordiska bin – en resurs för framtidens ekosystemtjänster

      Lektor i biovetenskap

      Lektor i biovetenskap

      Publicerad: 2022-11-24
      Senast ändrad: 2022-11-24
      Sidansvarig: webmaster@his.se