Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Redovisningsproblem blev ex-jobb om utsläppsrätter

      Publicerad 11 juli 2022

      När ekonomstudenterna Frida Halldin och Silvia Zecevik i en kurs skulle jämföra redovisning av utsläppsrätter från två olika företag, stötte de på svårigheter. Det gjorde att duon i sitt ex-jobb bestämde sig för att undersöka hur europeiska och amerikanska företag redovisar utsläppsrätter. – Det saknas ett globalt gemensamt direktiv för hur de ska behandlas i årsredovisningen, säger Silvia Zecevik.

      Handelssystemet med utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel för att ha kontroll över utsläpp av växthusgaser. Det är också ett sätt att försöka nå klimatmålen. Företag kan både tilldelas och köpa rätterna.

      – Det är rätten för ett företag att släppa ut ett ton koldioxid. På så sätt kan myndigheter kontrollera nivåer av utsläpp och det syftar till att reducera växthusgaser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, förklarar Silvia.

      Men i både Europa och USA är företagen fria att värdera och klassificera sina utsläppsrätter, vilket leder till olika tillvägagångssätt när det kommer till hur de redovisas.

      – Syftet med vårt arbete var att undersöka hur utsläppsrätter redovisas i energibranschen hos europeiska respektive amerikanska företag, säger Frida.

      Förtag inom energibranschen

      I Sverige står industrianläggningar för de största utsläppen av koldioxid, medan det i övriga Europa är större utsläpp från energianläggningar. Frida och Silvia inledde sitt arbete med att titta på börserna i Europa och USA för att få fram aktuella företag inom energibranschen. Det handlade om företag inom el, olja, gas och naturgas.

      – Nästa steg var att se om deras årsredovisningar var tillgängliga och om de redovisade utsläppsrätter. Vi hade först 89 företag inom energibranschen, men i slutändan blev det 31 kvar som hade med upplysningar om utsläppsrätter i årsredovisningarna. 17 europiska företag som tillämpar redovisningsstandarden IFRS (International Financial Reporting System) och 14 amerikanska företag som använder US GAAP (General Accepted Accounting Principles in the US), säger Frida.

      Duon granskade årsredovisningarna och valde en kvantitativ innehållsanalys som metod. Frida och Silva skapade därefter en kodningsmanual där de kunde kategorisera klassificering och värdering av företagens utsläppsrätter.

      – På så sätt kunde vi sen lyfta fram likheter och skillnader på ett lättare sätt och sammanställa vårt resultat i tabeller.

      Och de fann både skillnader och likheter.

      – Majoriteten av de europeiska företagen klassificerar utsläppsrätterna som immateriell tillgång, medan man i USA med US GAAP klassificerar det som lager istället. En annan skillnad är att några europeiska företag klassificerade rätterna som finansiellt instrument, vilket inget av de amerikanska företagen gjorde. De europeiska företagen redovisade även sin utsläppsskyldighet i årsredovisningen, medan de amerikanska inte lämnade någon information om det.

      De största likheterna mellan IFRS och US GAAP är värdering av tilldelade utsläppsrätter ofta värderas till noll, medan köpta till anskaffningsvärdet.

      – När det gäller resultatet är det ungefär vad vi förväntade oss att se utifrån tidigare studier. Men studien visar också på den bristande globala regleringen av utsläppsrätter och förhoppningsvis kan den bidra till att det uppmärksammas mer, säger Frida.

      – Vi ser att redovisning av utsläppsrätter får betydligt mindre uppmärksamhet i årsredovisningarna än andra delar, konstaterar Silvia.

      Vad tar ni med er från det här arbetet?

      – Vi har lärt oss väldigt mycket för vi kunde nästan ingenting om det här i början. Vi har fått mer kunskap om hur man väljer lämpliga teorier och genomför analyser. Vi lade mycket tid på att utforma innehållsanalysen för att den skulle passa vårt arbete och vi lyckades, säger de.

      Jobb och fortsatta studier

      Frida är ursprungligen från Karlstad, men har nyligen flyttat från Skövde till Örebro då hon har fått jobb som ekonomiassistent. Silvia kommer från Gislaved och till hösten siktar hon på att läsa vidare på ett mastersprogram.

      – Så jag kanske också hamnar i Örebro.

      Oavsett hur det blir kommer de båda studenterna från Högskolan att fortsätta ha kontakt även efter studietiden i Skövde.

      – Vi har haft mycket distansundervisning på grund av pandemin och kände inte varandra innan sista året då vi hamnade i samma grupp på en kurs och fann varandra direkt. Vi bestämde oss för att göra examensarbetet tillsammans och det har verkligen fungerat bra.

      Läs mer om ekonomprogrammen på Högskolan i Skövde

      Publicerad: 2022-07-11
      Senast ändrad: 2022-07-11
      Sidansvarig: webmaster@his.se