Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Paul gick från FN till Högskolan i Skövde

      Publicerad 30 augusti 2021

      Paul Mandl har jobbat för FN i Syrien och i Israel. Han har jobbat som observatör på Västbanken. Han har utbildat personal från UNHCR (FN:s flyktingorgan) i att leva i fält. Han har jobbat för MSB, i Pakistan och han har representerat Folke Bernadotteakademin i Georgien. Nu jobbar han på Högskolan i Skövde.

      Paul Mandl

      – I första hand är jag ett stöd till prefekterna på Institutionen för informationsteknologi. Det handlar för det mesta om att stötta prefekterna i exempelvis ärenden från verksamhetsstödet, verksamhetsplaner och uppföljning av Studentkårsskrivelsen.

      Paul Mandl är född i Stockholm, men familjen flyttade till Halmstad när han var 11 år. Två klasser under honom gick framtida fotbollsproffset Fredrik Ljungberg. Även Paul skulle få en internationell karriär. Efter att ha läst filmvetenskap på Högskolan i Halmstad bar det av till Egypten. Där jobbade han med dykcharter på en svensk segelbåt i Röda havet och det var där hans intresse för Mellanöstern föddes. Den 11 september 2001, när terrorattacken ägde rum i New York studerade Paul arabiska via Uppsala universitet, fast på plats i Kairo.

      – Det blev världens kaos. Det var ett ganska spänt läge, men jag stannade. Jag ville läsa klart och få mina poäng.

      När det sedan blev dags för praktik åkte Paul till Syrien och jobbade för FN:s World Food Program i Damaskus. Han arbetade med de mattransporter som på den tiden gick till Irak, på grund av kriget med USA. En av Pauls arbetskamrater i Syrien var en engelsk säkerhetskonsult som hjälpte honom att få upp ögonen för säkerhetsarbete. När han kom hem till Sverige igen utbildade han sig därför till livvakt. Därefter blev det jobb via Sida, som observatör på Västbanken. Det var 2006 och Muhammedkarikatyrerna, som först publicerades i Danmark, hade orsakat ramaskri.

      – Jag jobbade med danskar där. Vi blev attackerade och eskorterade därifrån med beskydd.

      Situationen innebar ytterligare en flytt för Paul. Den här gången till Jerusalem, där han återigen började jobba för FN, nu på OCHA (United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs). Arbetet bestod av att kartlägga hjälpinsatser som bedrevs av olika FN-organ och NGO:s (non-governmental organizations)..

      – Min fru jobbade också som observatör i Hebron. När vi väntade vårt första barn gick hon omkring på gator där det fanns tårgas och kände att nej, vi behöver komma tillbaka till Sverige.

      Från Jerusalem till Skövde

      Paret hamnade i Skövde och Paul fick en tjänst på Räddningsverket som tog emot UNHCR-anställda (FN:s flyktingorgan) från hela världen. Pauls uppdrag var att utbilda internationell insatspersonal i att leva i fält – hur man bygger tält, kör terrängfordon, hur FN-anställda bör reagera vid vägspärrar eller om de blir tillfångatagna. När Räddningsverket lade ned i Skövde frågade MSB om Paul ville vara med i ett så kallat ”Urban Search and Rescue”-projekt i Pakistan. Området var drabbat av både översvämningar och jordbävningar och MSB hade uppdraget att utbilda i att hitta människor i rasmassor och liknande situationer. Paul packade väskan för jobb i Pakistan under en period och var även i Georgien 2011 på uppdrag av Folke Bernadotteakademin. Sedan 2016 jobbar han som prefektstöd och som kontaktperson för internationaliseringsfrågor på Högskolan i Skövde.

      – MSB har frågat mig några gånger om jag är intresserad av att åka ut igen på halvårsmission. Men nu har de nog tröttnat så de har slutat fråga. Det är inget för mig längre. Familjen kommer i första hand.

      Internationell miljö på Högskolan

      Men sina internationella erfarenheter och språkkunskaper har Paul stor nytta av även i sitt nuvarande jobb.

      – Det är verkligen en internationell miljö på Högskolan och den känner jag mig väldigt bekväm i. Jag tycker att det är roligt när det kommer människor från olika länder och här har jag möjlighet att prata arabiska med både studenter och lärare.

      Paul konstaterar att han trivs väldigt bra i Skövde.

      – Jag slås ibland av hur fint det är på denna lilla högskola på Västgötaslätten, där det finns så många människor som är så oerhört kompetenta inom sitt område. Jag skulle inte vilja byta ut det här jobbet för något. Inte ens om jag fick frågan om att bli generalsekreterare för FN. Högskolan i Skövde är en fantastisk arbetsplats med trevliga kolleger och jag trivs jättebra i Skövde.

      Saknar du någon gång att vara ute i världen?

      – Nej. Eller, ibland. Men det är inte så flådigt att jobba utomlands. Alltid när jag har varit utomlands har jag saknat grönskan i Sverige, ordning och reda. Man kan gå på trottoaren här utan att det står en massa bilar på gatorna. Jag kan cykla till jobbet och behöver inte åka i ett bepansrat fordon. Man kan släppa ut ungarna, utan att riskera att de hamnar i en skottlossning. Vi tar vår säkerhet i Sverige för given. Det här med I-landsproblem. Det är ingen myt. Vi lider verkligen av det.

      – När jag jobbade på Västbanken såg jag en kille bli alldeles sönderskjuten och jag fick gå till bårhuset och dokumentera alla skadorna. Han var helt söndertrasad och det var fruktansvärt. Det var vardag i Hebron. Skövde är en fantastisk stad, här har jag eget kontor och allt är jättebra. Jag saknar ibland spänningen och utmaningen med att jobba utomlands. Det ställer en massa krav på att man ska utföra sitt arbete. Jag behöver inte ens legitimera mig vid en checkpoint när jag ska till jobbet på Högskolan.

      Vad gör du då för att slappna av?

      – Jag åker till jobbet. Nej, men skämt åsido, att jobba här är väldigt rofyllt. Det är mycket att göra naturligtvis, men jag har jobbat i stressiga miljöer tidigare, som är stressiga på andra sätt. Visst kan det vara stressigt här, men det blir aldrig livsfarligt. Jag jobbar för att leva, jag lever inte för att jobba. Sedan kan man tycka att vi omgärdas av byråkrati, eftersom Högskolan är en myndighet. Men det är inget mot hur det var att jobba för FN i Jerusalem.

      Men det är en annan historia.

      Kontakt

      Internationaliseringssamordnare

      Publicerad: 2021-08-30
      Senast ändrad: 2021-08-30
      Sidansvarig: webmaster@his.se