Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Texten är äldre än sex månader.

      Tiden avgörande för att rädda liv vid sepsis

      Publicerad 9 september 2021

      Den 13 september är det Världssepsisdagen, som fokuserar på att öka kunskapen om sepsis, som förr kallades blodförgiftning. På Högskolan i Skövde bedrivs forskning om sepsis och behovet av tidigare diagnostik för att tidigare kunna sätta in rätt behandling. I Sverige drabbas omkring 40 000 personer varje år. En av dem är Jennie Lindqvist som var nära att dö på operationsbordet när bakterier från helt vanlig halsfluss spridit sig i kroppen.

      blodprov tas

      Trots att det finns en stor okunskap kring sepsis är sjukdomen vanligare än bröst-, prostata- och tarmcancer tillsammans. I hela världen är det årligen runt 50 miljoner människor som drabbas av sepsis varav elva miljoner dör. Av de 40 000 personer som årligen drabbas i Sverige dör 8 000 personer, eller 20 procent.

      – Men av de 80 procent som överlever dör en tredjedel av följdkomplikationer såsom infektioner och organsvikt i lungor, hjärta och njurar. Ändå känner de flesta inte till sjukdomstillståndet, säger Sanja Jurcevic, biträdande lektor i systembiologi.

      Mot alla odds

      En av de som drabbats, och som det kunde gått riktigt illa för, är Jennie Lindqvist. Hon sökte vård för halsfluss och fick sedan fick sen fruktansvärt ont i benet. På sjukhuset ville man dränera benet, men när Jennie låg på operationsbordet började organ efter organ att lägga av. Hon fick flera hjärtstopp och hamnade i respirator.

      – Oddsen för att jag skulle överleva fanns inte och det var först i det här läget man konstaterade att jag hade sepsis. När jag väcktes upp efter att ha varit nedsövd i en vecka var mitt ena ben borta. De hade varit tvungna att amputera det från låret och nedåt, säger hon.

      Diagnosen kan dock vara svår att ställa eftersom symtomen på sepsis ofta är diffusa och lätt kan förväxlas med mer beskedliga tillstånd som till exempel matförgiftning eller influensa. Sjukdomstillståndet uppstår vanligen snabbt, ibland på bara några timmar. Eftersom varje timmes fördröjning av antibiotikabehandling ökar risken för dödsfall är det viktigt med tidig upptäckt och behandling av drabbade patienter.

      Max Wessfeldt, sekreterare i den nybildade patientföreningen för sepsis, poängterar hur viktigt det är att sprida information och kunskap kring sepsis, och att snabbt få rätt behandling. Själv var han övertygad om att han hade fått cancer och det dröjde att innan han fick veta vad han drabbats av.

      – När jag rullades ut från magnetröntgen stod fyra läkare och alla tittade på varandra. Jag undrade hur många månader jag hade kvar att leva. Men röntgenundersökningen visade på bland annat en kraftig varansamling från första till sista ryggkotan. Jag var väldigt illa däran och operationen tog sex timmar. Sen var det lång väg tillbaka.

      Forskning som gör skillnad

      En snabbare diagnos kan vara skillnaden mellan liv och död när det handlar om sepsis.

      – Med dagens blododlingsbaserade diagnostik, där man analyserar vilka bakterier som finns i patientens blod och om de är resistenta mot vissa antibiotika, kan det ta ett par dagar innan svar ges, förklarar Sanja Jurcevic.

      På Högskolan i Skövde bedrivs, i nära samverkan med sjukhus och näringsliv, flera forskningsprojekt inom området. Sanja Jurcevic är en av forskarna i projektet, Framtida diagnostik av sepsis - miRSeps. Hon konstaterar att målet med forskningen är att ge läkare bättre möjligheter att identifiera den septiska patienten tidigare och därigenom rädda liv.

      – Genom avancerad databehandling av storskaliga data kartlägger forskarna mönster av biologiska och kliniska markörer som är unika för sepsispatienter. Dessa markörer kommer sedan inkluderas i ett digitalt kliniskt beslutsstöd som kan stödja läkare att tidigt ställa rätt diagnos.

      Tidigare diagnostik av sepsis ökar inte bara drabbade patienters chans att överleva. Det ökar också chansen att överleva med färre sjukdomskomplikationer. På sikt förväntas den här forskningen även kunna bidra till en hållbar utveckling inom vården, minskade vårdkostnader och att undvika överanvändning av antibiotika, vilket kan bidra till att minska förekomsten av resistenta bakterier i samhället.

      – Behovet av tidigare diagnostik och bättre förståelse för sjukdomsprocessen är stor, säger Sanja Jurcevic.

      Den 13 september sätts, på många håll runt om i världen, fokus på sepsis på den årliga Världssepsisdagen.

      Läs även intervjuerna Plötsligt ryggont var livshotande sepsis och Halsfluss slutade med amputerat ben för Jennie

       

      Kontakt

      Lektor i systembiologi

      Publicerad: 2021-09-09
      Senast ändrad: 2021-09-09
      Sidansvarig: webmaster@his.se