Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Texten är äldre än sex månader.

      Från Libanon via Högskolan till chefstjänst i kriminalvården

      Publicerad 28 september 2021

      Mohamad Mehanna var bara 18 år när han lämnade hemlandet Libanon. Via Nordafrika och Polen hamnade han i Sverige 1988. Hemmet har sedan dess funnits i Mariestad och i våras tillträdde han tjänsten som kriminalvårdschef. Vägen dit gick bland annat via studier på Högskolan i Skövde. – Styrkan i studier är inte bara här och nu, utan vad som förväntas av oss i framtiden. Det ger bra grund för det strategiska tänkandet oavsett vad man jobbar med, säger Mohamad Mehanna.

      Men vi backar tillbaka. Mohamad växte upp i en liten by i Libanon och en stor del av hans barndom präglades av inbördeskriget.

      – Man var väldigt misstänksam mot personer och familjer som inte gått med i något parti, så jag lämnade Libanon. Jag tog mig till Nordafrika för jag ville till ett land där man talade arabiska. Jag kände mig först helt utlämnad, men sen fick jag byggjobb på en gård.

      Tanken var att återvända till Libanon, men inbördeskriget hade bara förvärrats. Stora delar av huvudstaden var ödelagd och flygplatsen stängd.

      – Jag var 20 år, började känna mig gammal och ville studera till apotekare. Målet var Europa och jag hade bara hört gott om Sverige. Under min uppväxt lyssnade vi på ABBA och på något sätt kopplade jag ihop deras musik med tryggheten från mitt barndomshem.

      Mohamad sökte visum och för honom öppnades vägen till Sverige. Med färja från Polen kom han till Ystad en kall decemberdag 1988.

      – Jag hade hört att jag skulle ta med tjocka kläder för det var kallt, men hur kallt kan det vara tänkte jag. Jag hade en bild av Sverige med grön natur och sol, den ändrades vid min ankomst, men jag det tog inte lång tid innan jag blev förälskad i landet och sättet man lever här. Det är lugnt i allt från hur folk är till hur man kör bil här. Jag kände igen mig i Sverige i tidigt skede. Jag är hemma här.

      En bra plats att leva på

      Mohamad konstaterar att han var i ett land han verkligen vill leva i, men saknade språkkunskaper.

      – Jag lånade kassettböcker så jag kunde lyssna och samtidigt följa med i texten. Sen försökte jag verkligen prata med folk när jag exempelvis handlade. Jag läste även svenska och fick snart hjälpa till som tolk när det inte krävdes en auktoriserad sådan. Inför olika tolkuppdrag pluggade jag aktuella ord och gjorde allt för att lära mig svenska.

      När det gällde andra jobb såg det dystert ut. Vid den här tiden avlöste varslen varandra och många var arbetslösa, men sen fick han säsongsjobb på en gård i Karleby strax utanför Mariestad. Mohamad konstaterar att åren på gården kom att spela stor roll för hans framtid i Sverige och att han blev kvar i Mariestad.

      – Jag blev betraktad som en del av familjen och när det exempelvis var bröllop i byn blev jag medbjuden för de tänkte att jag inte hade varit med om ett svensk bröllop. Jag kände verkligen värme och det gav mig styrka.

      Han talar om känslan av att möta någon som tror på och hjälper en, att bli bemött med respekt både i ord och handling.

      Började läsa på Högskolan i Skövde

      Det var också arbetsgivaren som efter några år undrade om det inte var dags för Mohamad att läsa vidare. Hösten 1998 började han läsa Systemprogrammering på Högskolan i Skövde.

      – Jag fick väldigt mycket stöd och hjälp på Högskolan. Lärarna var otroligt tillgängliga, nära oss studenter och de förmedlade även en trygghet till mig. De hjälpte mig att identifiera vad jag var ute efter och det bidrog till att jag även fortsatte på magisterutbildningen. Att jobba med datorer och skriva kod, det var verkligen jätteroligt.

      Mohamad kände att han hittat rätt, men så ringde Kriminalvården och undrade över ansökan han hade skickat in till sommarjobb på fängelset i Mariestad.

      – Jag hade nästan glömt bort det och nu kan jag säga att det var lite ogenomtänkt. Men jag tog jobbet.

      Det var starten för en lång resa med olika tjänster inom svensk kriminalvård i Tidaholm, Jönköping, Växjö, Vänersborg och Uddevalla. Sedan i våras är Mohamad Mehanna tillbaka i Mariestad som kriminalvårdschef och därmed chef för så väl häktet, den slutna anstalten Johannesberg och den öppna anstalten Rödjan. En verksamhet som i dag omfattar 164 tillsvidareanställda och 182 platser för häktade och dömda, men som inom några år kommer att vara dubbelt så stor. 

      Människor istället för datorer

      Det blev inte datorer utan människor Mohamad kom att ägna sitt yrkesliv åt. Kanske ytterligheter, men själv ser han många likheter. Han menar att en tydlig styrka i högskolestudierna är det strategiska tänkandet och ett långsiktigt perspektiv.  

      – Enligt mig spelar det inte så stor roll om man jobbar med program eller med människor för i grunden är det viktigt med struktur, uppföljning och justering. Det är viktigt att kunna kartlägga, planera, se till resurser och genomförande, oavsett om det handlar om att skriva kod eller jobba med ett projekt inom kriminalvården. Det handlar om att steg för steg tänka och planera långsiktigt och för mig har det varit en styrka att ha med de verktygen från Högskolan.

      Men han konstaterar att det givetvis är mer utmanande att arbeta med människor.

      – Ju mer man läser om datorer och kod, desto bättre förutsättningar får man för att programmet ska fungera. Det är självklart mer utmanande att kunna få en människa att tänka på ett sätt som fungerar för henne eller honom. Det är viktigt att motivera och argumentera, det är definitivt mer tidskrävande och kräver mer mod.

      Under sina många år inom kriminalvården har Mohamad gått flera internutbildningar.

      – Det handlar givetvis mycket om säkerhet och hur man ska hantera kritiska situationer om den givna lösningen inte fungerar. Det kan jag jämföra med att skriva kod, för där måste man vara flexibel och hela tiden hitta nya lösningar på problem som uppstår. Min inställning är att allt man studerar har man med sig och det får man nytta av i livet.

      Publicerad: 2021-09-28
      Senast ändrad: 2021-09-28
      Sidansvarig: webmaster@his.se