Svenska myndigheter är enligt lag skyldiga att göra sina digitala tjänster tillgängliga för alla. Men den som förlitar sig på automatiska testverktyg missar majoriteten av problemen. Det visar ny forskning från Högskolan i Skövde. Hundratusentals svenskar riskerar att stängas ute från viktig samhällsinformation.

Rut är 82 år och behöver ansöka om hemtjänst. På kommunens webbplats möts hon av små texter, röriga menyer och otydliga rubriker. Synen sviker, skärmläsaren klarar inte att tolka sidan och efter tjugo förvirrade minuter ger hon upp. Inte för att hon är klar, utan för att hon inte klarar av det.
När allt fler samhällstjänster flyttar online ökar klyftan mellan de som enkelt kan ta till sig information och de som inte kan det. För personer med synnedsättning, lässvårigheter eller andra kognitiva utmaningar kan en webbplats bli ett hinder i stället för ett stöd.
Bara en sjättedel av riktlinjerna testas
En ny studie från Högskolan i Skövde visar att myndigheter missar stora delar av problemen med digital tillgänglighet när de förlitar sig på automatiska testverktyg. I genomsnitt testas bara en sjättedel av de riktlinjer som ska följas för att skapa tillgängliga webbplatser.
Det innebär att hundratusentals svenskar kan gå miste om viktig samhällsinformation, eftersom brister som testverktygen missar riskerar att aldrig åtgärdas.
– Inget verktyg klarar av att hitta alla tillgänglighetsproblem på en webbplats. Inte ens när flera verktyg används tillsammans fångas mer än en liten del av felen, säger Thomas Fischer, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde.
En demokratibrist
Sedan 2019 är myndigheter enligt lag skyldiga att göra sina digitala tjänster tillgängliga för alla. Trots det återstår många hinder för grupper som redan riskerar att hamna utanför.
– En viktig del av en demokrati är att alla har samma möjligheter att delta i det offentliga livet. När människor inte kan ta del av myndigheters information kan det påverka deras livskvalitet och ibland även liv och hälsa.
Enligt SCB lever omkring 725 000 personer i Sverige med funktionsnedsättningar som direkt påverkar deras möjlighet att ta del av information på nätet. (Källa: SCB, Definition av funktionsnedsättning i Undersökningarna av levnadsförhållanden)
Automatiska tester missar djupare problem
Thomas Fischer och hans kollegor har granskat hur stor del av riktlinjerna i WCAG som prövas. (WCAG är en samling rekommendationer för webbtillgänglighet som ligger till grund för europeisk och svensk lagstiftning.) Resultatet visar att verktygen främst klarar av de enklare, mätbara testerna, som färgkontraster och bildtexter.
– Sådant som går att beskriva i siffror fungerar oftast bra. Men krav som handlar om begriplighet, logisk struktur eller språklig tydlighet går nästan helt förlorade i automatiska tester.
Thomas Fischer, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde
Otydliga riktlinjer skapar osäkerhet
Problemen handlar inte bara om tekniken. Riktlinjerna i WCAG är långa och skrivna i löptext, vilket lämnar stort tolkningsutrymme.
– En utvecklare kan tolka reglerna på ett sätt, en annan på ett helt annat. Det skapar en ojämnhet, säger Thomas Fischer.
Forskarna efterlyser en gemensam testmiljö med verkliga exempel och expertbedömningar, så att utvecklare kan jämföra sina verktyg och identifiera brister.
Låt test av tillgänglighet bli en del av vardagen
Trots bristerna ser Thomas Fischer en viktig roll för de automatiska verktygen, om de används rätt.
– Vi rekommenderar att man använder flera olika verktyg parallellt, eftersom de har olika styrkor och svagheter. Och framför allt att man bygger in testerna direkt i de system där webbsidorna produceras.
Det skulle, enligt forskarna, öka chansen att problemen upptäcks i tid, utan att öka arbetsbördan för webbredaktörer och andra tjänstepersoner.
Läs mer i den vetenskapliga publikationen
2025
Universal Access in the Information Society
2025. Artikel.
https://doi.org/10.1007/s10209-025-01263-x
