När det gäller sekunder – drönaren kan rädda liv

Drönare förknippas ofta med attacker i krigszoner. Men vid Högskolan i Skövde leder forskare ett europeiskt projekt som visar hur samma teknik kan rädda liv och stödja räddningsinsatser i fredstid – från snabb leverans av hjärtstartare till överblick vid bränder och översvämningar.

När olyckan är framme kan sekunder vara avgörande. Inom forskningsprojektet COLLARIS2 samarbetar Högskolan i Skövde med räddningstjänster och forskare i hela Europa för en effektiv användning av drönarteknik i räddningsinsatser.

Drönare först på plats vid olyckor

Målet med COLLARIS2 är att ta fram kunskap, utbildning och arbetssätt som gör att drönare kan användas fullt ut vid krishantering, oavsett om det handlar om att hitta saknade personer, bekämpa bränder eller snabbt transportera medicinsk utrustning.

– Drönare är viktiga och ibland avgörande för att rädda liv, men användningen kan utvecklas mycket mer. Det handlar till stor del om hur vi organiserar och samverkar mellan olika aktörer vid en räddningsinsats, säger Cecilia Hammar Wijkmark, forskare vid Högskolan i Skövde.

Tekniken finns, nu krävs bättre samordning

I dag används drönare av räddningstjänst och polis, till exempel för att bedöma brandrisker, söka efter försvunna personer eller inspektera rasade byggnader. Drönare kan också användas för att mäta gaser, sprida information via högtalare och leverera livsviktig utrustning, samtidigt som de snabbt ger en överblick över skadeplatsen.

Trots de stora möjligheterna sker användningen ofta i liten skala. Vid många insatser används endast en drönare i taget, trots att olika aktörer kan ha behov av flera drönare samtidigt, ibland i kombination med bemannade helikoptrar. För att detta ska fungera krävs tydliga rutiner, utbildning och regelbunden övning.

– En stor utmaning är samordningen mellan flera drönare och bemannade helikoptrar från olika organisationer. När rutinerna väl finns behöver de också tränas och övas, säger Cecilia Hammar Wijkmark.

Europeiska drönarteam

COLLARIS2 är ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom EU:s Civil Protection Mechanism och samlar aktörer från bland annat Polen, Nederländerna, Frankrike, Cypern och Grekland. Syftet är att bygga ett starkt internationellt nätverk där räddningstjänster, myndigheter och forskare delar erfarenheter och utvecklar gemensamma arbetssätt.

– Många utmaningar är gemensamma oavsett land. Samtidigt är det viktigt att förstå skillnader och att standardisera det som går. Det finns också behov av att bygga upp drönarteam som kan användas inom hela EU när ett land begär hjälp vid till exempel jordbävningar, skogsbränder eller översvämningar, säger Cecilia Hammar Wijkmark.

Virtuell träning för verkliga kriser

En central del av Högskolan i Skövdes arbete i projektet är utvecklingen av virtuella övningsmiljöer. I digitala simuleringar kan räddningsledare och operatörer träna på att hantera komplexa insatser där människor, teknik och data samverkar under press.

I de virtuella miljöerna kan även samordning mellan flera drönare och helikoptrar tränas – kostnadseffektivt och utan risk för liv och utrustning.

– Virtuella övningar gör det möjligt att bygga kompetens och träna på scenarier som annars vore för farliga, dyra eller svåra att återskapa i verkligheten. Det stärker både beredskapen och förmågan att agera när det verkligen gäller, säger Cecilia Hammar Wijkmark.

Från militär teknik till samhällsnytta

COLLARIS2 visar hur forskning snabbt kan omsättas i konkret samhällsnytta. Genom att ta fram gemensamma metoder, utbildningar och riktlinjer vill projektet göra det enklare för fler aktörer att använda drönare på ett säkert, effektivt och samordnat sätt.