Från en 250 år gammal huskur mot hjärtbesvär till en modern klinisk studie. Forskare i Skövde undersöker om fingerborgsblommans kraftfulla ämne digitoxin kan användas mot en av de mest dödliga cancerformerna, bukspottkörtelcancer.
Kan fingerborgsblomman användas i kampen mot cancer?
Bukspottkörtelcancer har länge varit en av de mest svårbehandlade cancersjukdomarna. Endast fem procent av patienterna lever längre än fem år efter diagnos. Kan den gamla hjärtmedicinen digitoxin vara en möjlig behandling? Den är nu på väg att börja användas på patienter vid Skaraborgs sjukhus.
Gamla läkemedel i ny kamp
Genom att återanvända redan godkända preparat som digitoxin hoppas forskarna ta fram nya behandlingsmetoder utan att behöva börja från noll. En process för att ta fram nya läkemedel kan annars ta över tio år och kosta flera miljarder kronor.

"Digitoxin är ett välkänt och godkänt läkemedel. Det kan göra utvecklingen av nya cancerbehandlingar både snabbare och billigare. Eftersom vi ser lovande resultat från labbet tar vi nästa steg och testar det i en klinisk studie"
Heléne Lindholm, forskare inom biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Så påverkar digitoxin cancercellerna
I laboratorieförsök har digitoxin visat sig påverka cancerceller på flera sätt. Det stör cellernas energiproduktion, rubbar deras kalciumbalans och kan få dem att sluta dela sig eller dö. Men resultaten varierar kraftigt mellan olika tumörer.
– Bukspottkörtelcancer är en sjukdom med stor biologisk variation och kan se väldigt olika ut från patient till patient. Två patienter kan ha samma diagnos men helt olika tumörer. Det är just därför det är så svårt att hitta en behandling som fungerar för alla, säger Heléne Lindholm.
Skräddarsydd behandling för varje tumör
För att spegla variationen använder forskarna fem olika typer av cancerceller och jämför deras reaktioner. Förhoppningen är att förstå varför vissa tumörer svarar bättre än andra. Målet är en mer individanpassad vård.
– Det är ett viktigt steg mot mer individanpassad behandling, där varje patient får en behandling skräddarsydd efter just sin tumör.
Samtidigt letar teamet efter biomarkörer, spår i kroppen som kan avslöja vilka patienter som har störst nytta av digitoxin och undersöker hur läkemedlet bäst kan kombineras med andra behandlingar.
Testas på patienter
I den kliniska studien ska forskarna ta reda på om resultaten från labbet också gäller i människokroppen.
– Vi vill bekräfta att våra biomarkörer fungerar, fastställa rätt dos och se till att behandlingen är säker för patienterna, säger Heléne Lindholm.
Om resultaten håller kan digitoxin bli en del i behandlingen och öka chanserna till överlevnad.
Samarbete med Skaraborgs sjukhus
Studien görs i samarbete med onkologen Johan Haux vid Skaraborgs sjukhus, som leder den patientnära fasen och initierade försöken med digitoxin. Vid Högskolan i Skövde fortsätter forskarna arbetet med att undersöka ämnets effekt på bukspottkörtelcancer och dess celldödande mekanism.
Fördjupa dig i forskningen om digitoxin och bukspottkörtelcancer
-
2024
Heléne Lindholm, Matthew Herring, Maria Faresjö, Johan Haux, Ferenc Szekeres, Katarina Ejeskär
International Journal of Translational Medicine
2024. Artikel. https://doi.org/10.3390/ijtm4020013
2022
Heléne Lindholm, Katarina Ejeskär, Ferenc Szekeres
International Journal of Molecular Sciences
2022. Artikel. https://doi.org/10.3390/ijms23158237
Heléne Lindholm, Katarina Ejeskär, Ferenc Szekeres
Medicine International
2022. Artikel. https://doi.org/10.3892/mi.2022.52
1999
Digitoxin is a potential anticancer agent for several types of cancer
Johan Haux
Medical Hypotheses
1999. Artikel: https://doi.org/10.1054/mehy.1999.0985
Från blomma till läkemedel
Ursprung i naturen
Digitoxin utvinns ur växten fingerborgsblomma, som redan på 1700-talet användes som huskur mot hjärtbesvär. Den brittiske läkaren William Withering var den första att systematiskt beskriva växtens effekter.
Ett kraftfullt ämne
På 1800-talet lyckades forskare isolera digitoxin ur blomman. Under 1900-talet blev det ett viktigt läkemedel mot hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar. Men ämnet är starkt, skillnaden mellan verksam dos och giftig dos är liten. Hela växten är giftig och 2–3 blad är en dödlig dos för en vuxen.
Gift i populärkulturen
Giftaspekten gjorde digitoxin intressant även för deckarförfattare. I Agatha Christies roman Appointment with Death från 1938 spelar substansen en central roll i mordgåtan som Poirot löser. Agatha Christie, själv utbildad apotekare, använde ofta verkliga gifter för att ge sina intriger trovärdighet.