Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Texten är äldre än sex månader.

      I ljuset av strömavbrotten: Nytt spel för bättre krisberedskap

      Publicerad 11 oktober 2018

      Vad händer egentligen när det oförutsedda blir verklighet? Och hur agerar individer, företagare och samhälle? Det blev stora delar av Växjö varse under onsdagens längre strömavbrott. – Många butiker och restauranger ser inget annat val än att stänga, konstaterar Joeri van Laere, lektor i datavetenskap och specialiserad på krishantering, vid Högskolan i Skövde.

      Under onsdagen drabbades Växjö av ett strömavbrott som varade i flera timmar. Och det är ingen isolerad, unik händelse. Långt därifrån. Flera gånger under sommaren och hösten har andra orter, exempelvis Visbyområdet, haft perioder då ”allt legat nere”. Joeri van Laere har följt den senaste tidens händelser – och agerandet noggrant.
      – I Växjö valde många butiker och restauranger att stänga när elfelet gjorde att belysning, kyl- och frys, matlagningsspis och också betalsystemen slogs ut. Några enstaka hittade på kreativa lösningar. Någon bjöd förbipasserande på gratis hamburgare (som annars ändå skulle slängas). En annan skrev ner kundernas uppgifter för fakturera vid senare tillfälle. Men de var ganska få. Att så många omedelbart inte ser en annan lösning än att stänga visar också hur sårbart vårt allt mer digitaliserade samhället är. Vid längre avbrott behöver vi fler handlingsalternativ än att bara stänga ner samhället, säger Joeri.

      Simuleringsspel som träning

      Hans forskningsprojekt, om vad som händer när betalsystemet kraschar, finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Medverkar gör också Mittuniversitet, Linköpings universitet och Combitech. Forskningen har fokus på vad som händer om allvarliga problem kvarstår länge. I Växjö var strömmen tillbaka efter några timmar.

      Men vad händer om det tar tre, fem, eller kanske tio dagar? Enligt Joeri van Laere är det inget omöjligt scenario. Men mycket går att träna på – innan krisen uppstår. Inte minst tack vare det simuleringsspel som forskningsgruppen utvecklat.
      – Syftet med spelet är att göra sig förberedd, och visar på hur allt hänger samman när krisen kommer. Det hjälper exempelvis inte att en enskild näringsidkare har gedigna reservrutiner om inte bensinstationer har detsamma. Utan drivmedel försvinner många kunder, och kunderna i sin tur får svårare att införskaffa mat för dagen. Allt hänger ihop, vilket synliggörs i spelet.

      ”Ta lärdom av verkliga incidenter”

      Spelet består av datorbaserade simuleringar och testas nästa vecka av studenter vid Linköpings universitet. Därefter väntar mer skarpa övningar hos länsstyrelser och andra offentliga aktörer runtom i Sverige.
      – På alla arbetsplatser tycker jag det är en god idé att använda sig av incidenter, som i Växjö, som en lärdom. Att ta tjugo minuter under ett möte och fråga sig ”hur skulle vi ha agerat?” kan visa sig guld värt när det händer något hos dig, säger Joeri van Laere.

      Publicerad: 2018-10-11
      Senast ändrad: 2020-01-23
      Sidansvarig: webmaster@his.se