Träffa en ny partner på ålderns höst eller bara parkera bilen? Idag använder vi digitala verktyg till det mesta. En ny studie från Högskolan i Skövde visar att äldre som har anammat den digitala tekniken känner sig mindre ensamma.
Anna Dahl Aslan och Martin Gellerstedt, båda professorer i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Finns det ett samband mellan ofrivillig ensamhet och digital förmåga bland äldre? Den frågan har Högskolan i Skövde och Skövde kommun ställt sig i ett gemensamt projekt.
– Vi vet att digitaliseringen är en stor utmaning bland äldre. Vi vet också att ofrivillig ensamhet är ett stort folkhälsoproblem. Det gjorde oss nyfikna på om det kan finnas ett samband mellan faktorerna, säger Anna Dahl Aslan, professor i hälsovetenskap.
Studien har genomförts i enkätform. Svaren visar bland annat följande resultat:
- Ju mer äldre använder och har omfamnat digitala verktyg i sin vardag, desto mindre ensamma känner de sig.
- Många äldre undviker digital teknik och internet på grund av otrygghet och rädslor, bland annat för att utsättas för nätrelaterade brott.
- Ålder är i sig inte en faktor för ensamhet.
Rätt motivation – ökat intresse
Enligt Martin Gellerstedt, professor i folkhälsovetenskap, tyder resultaten på att förändrade förhållningssätt kring äldre och digitalisering skulle kunna ge positiva effekter. Det gäller inte minst hur vi pratar om tekniken:
"Att lära sig ny teknik kan upplevas svårt. Men om du ser nyttan med tekniken – att den kan hjälpa dig att träffa nya vänner, handla det du vill ha eller vara delaktig i samhället – då kanske motivationen ökar."
Martin Gellerstedt
En annan påtaglig faktor är den rädsla som många äldre känner inför att få sin identitet kapad, bli lurad eller inte kunna använda digitala verktyg på rätt sätt.
– Den som inte har lärt sig hur man använder parkeringsappar låter kanske bli att åka in till stan, och den som inte kan läsa tidningen digitalt vet kanske inte vad som händer i närområdet. Sådana barriärer riskerar att skapa en annan form av ensamhet: en känsla av att samhället har lämnat dig, menar Martin Gellerstedt.
Trygghet en knäckfråga
Vid årsskiftet avslutas forskningsprojektet – men arbetet fortsätter. Nästa steg blir att titta närmare på trygghetsfrågorna, exempelvis hur man kan stödja äldre personer så att de känner sig trygga på nätet.
– Studien antyder att aktörer som vill stödja äldre i att omfamna digitaliseringen behöver ha ett tydligt fokus på trygghetsaspekterna och kommunicera på ett sätt som väcker motivation. Här finns det goda möjligheter att pröva olika vägar, säger Anna Dahl Aslan och tillägger:
"Det är viktigt att förstå att digitaliseringen ska ses som ett komplement, inte som någon ensidig lösning. Den starkaste riskfaktorn för ensamhet är psykisk ohälsa. Det är därför generellt viktigt att skapa gemenskap i olika former i samhället."
Anna Dahl Aslan
Projektet i korthet
Forskningsprojektet Hälsosamt åldrande i det digitala samhället (HeADS) är såvitt forskarna känner till den första studien i sitt slag. Det unika är att studien inte enbart undersöker om äldre har tillgång till och använder digitala verktyg, utan också i vilken grad de har omfamnat digitaliseringen – med andra ord vilken nytta de har av digitaliseringen i sin vardag, för att exempelvis hålla kontakt med vänner eller fördjupa sig i sina intressen.
Studien undersöker också sambandet mellan äldres ensamhet och i vilken grad de har omfamnat digitaliseringen. Den kontrollerar även för andra möjliga riskfaktorer för ensamhet. På det sättet kan forskarna utesluta att resultaten egentligen bottnar i andra faktorer.
