Vilka vårdbehov kommer vi ha om tio år – och hur använder vi resurserna bäst? Med forskning från Högskolan i Skövde kan Västra Götalandsregionen (VGR) utvärdera olika lösningar i förväg och fatta bättre beslut för att designa framtidens vård.
Ainhoa Goienetxea, lektor i produktionsteknik, Joeri van Laere, professor i informationsteknologi och Gary Linnéusson, lektor i produktionsteknik deltar i projektet.
Genom ett nytt långsiktigt avtal mellan Högskolan i Skövde och Västra Götalandsregionen (VGR) fördjupas samarbetet kring hur vårdens strategiska vägval kan utvärderas med hjälp av simulering.
– Avtalet betyder en viktig möjlighet för Högskolan i Skövde och VGR att fördjupa den framgångsrika samverkan som vi har haft i flera år. Det innebär också att vår spetskompetens inom simulering får en direkt koppling till samhällsrelevanta frågor, säger Ainhoa Goienetxea, projektledare och lektor i produktionsteknik vid Högskolan i Skövde.
Simulering ger bättre beslutsunderlag
Forskare vid Högskolan ska bidra med forskning, metodutveckling och kompetensutveckling kring hur simulering kan användas för att stötta strategiskt beslutsfattande.
– Tillsammans kommer vi att bygga upp en starkare intern kompetens hos VGR, så att de självständigt kan använda avancerade metoder för att utvärdera möjliga framtidsscenarier. På så sätt kan de fatta beslut med större förståelse för konsekvenserna av framtida vägval, säger Ainhoa Goienetxea.
På VGR ser man att samarbetet med Högskolan i Skövde skapar möjligheter att ta fram mer välberedda beslutsunderlag inför strategiska och långsiktiga beslut om hälso- och sjukvård.
– Genom att bygga upp egen kompetens inom simulering kan vi stärka vår förmåga att planera långsiktigt och hållbart, säger Karin Looström Muth, Hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen.
Ainhoa Goienetxea är projektledare för projektet "Framtidens hälso- och sjukvårdssystem i Västra Götalandsregionen".
Ökade vårdbehov kräver nya lösningar
Bakgrunden till samarbetet är de stora utmaningar vården står inför: en åldrande befolkning med ökade vårdbehov, samtidigt som personal och ekonomiska resurser är begränsade.
– Med hjälp av den här typen av metoder kan komplexa samband identifieras så att beslutsfattarna kan få bättre underlag. Det kan leda till mer träffsäkra beslut om prioriteringar och en effektivare användning av resurser. I slutändan handlar det om att fler invånare får bättre tillgång till vård, både nu och i framtiden, säger Ainhoa Goienetxea.
Högskolan ser också samarbetet som ett viktigt exempel på hur akademi och offentlig sektor kan arbeta tillsammans.
– Vi hoppas att det här kan visa hur forskning och praktisk verksamhet kan mötas för att lösa komplexa samhällsutmaningar, säger Ainhoa Goienetxea.
