Låt oss inte göra en höna av en fjäder, men visst känns det som att det vitsas äggstra mycket när det blir påsk? Vad äggar oss till detta språkliga värpande och vad är vitsen? Varför är just ägg så tacksamma offer för ordvitsar? Vi har pratat språkhumor med Ines Nikšić, polyglott, språknörd och adjunkt i svenska vid Högskolan i Skövde.
Ines Nikšić, adjunkt i svenska
Så fort påskriset och äggen kommer fram börjar vi leka med språket. Även de mest språkligt reserverade blir plötsligt kreativa ordkonstnärer. Enligt Ines Nikšić är äggets popularitet bland ordvitsare ingen slump.
– Det är ett kort, ljudligt och klatschigt ord som fonetiskt liknar många andra stavelser i språket. Det går lätt att sätta in i andra ord, som äggstra, äggcellent eller äggzakt. Ordlekarna bygger på något vi lingvister kallar morfologisk lek, där ljudlikheter används för att överraska och därigenom skapas humorn.
Ordvitsarnas äggsistens är urgammal
Att leka med språket är inget nytt. Redan för 4 000 år sedan dokumenterades ordvitsar i sumeriska texter från Mesopotamien. I antikens teater fanns de med som satir och underhållning. Och ingen mindre än Shakespeare gjorde dem till en konstform.
Han älskade att leka med ordens dubbeltydighet och förädlade ordvitsen till en konstform som både adel och allmänhet kunde uppskatta.
– Ett exempel är från Romeo och Julia: ”Ask for me tomorrow, and you shall find me a grave man.” Det är svart humor som spelar på dubbelbetydelsen av grave som kan betyda både allvarlig och död, liggande i en grav. Det är en ordvits där svart humor möter tragik. Ett typiskt exempel på hur han, med glimten i ögat, kunde blanda det sorgliga och det roliga på ett sätt som både berör och roar.
Ordvitsar binder oss samman
Så varför frodas ordvitsar vid högtider som påsk och jul? Ines Nikšić tror att det delvis beror på den festliga och avspända stämning som råder.
– Högtider luckrar upp vardagens regler. Då blir vi mer benägna att leka, även språkligt. Ägg, harar, granar och tomtar är kulturellt laddade symboler som bjuder in till språklekar.
Språkleken fyller också en viktig funktion. Den skapar samhörighet. En bra vits bygger på gemensamma referenser och bjuder in till skratt tillsammans. Högtider förstärker språkets sociala roll att skapa samhörighet, underlätta förståelse och dela gemensamma referenser. Ordvitsarna stärker på så vis känslan av att höra ihop med varandra.
Engelska är ett bra ordvitsarspråk
Ines Nikšić menar att vi alltid lekt med språket, det är ett slags kognitivt nöje. Vi gillar att känna att vi förstår en tvetydighet eller klurar ut en oväntad tolkning. Det är hjärngympa med humor. Svenskan, med sin flexibilitet och ljudrikedom, lämpar sig väl för ordvitsar och har en stark tradition men hur ser det ut i andra språk?
Ordvitsar trivs i språk med många homonymer och homofoner, alltså ord som låter lika eller stavas lika men betyder olika saker.
– Homonymer och homofoner finns det gott om i till exempel engelska, franska och spanska. Men i vårt flerspråkiga samhälle blir ordvitsar som blandar språk, som i svengelskan, allt vanligare. När fler språk möts, öppnas nya dörrar för språklig humor. Vad hände med den trötta grisen när han åkte till England? Han blev pigg!
Ordvitsar – ett pedagogiskt verktyg
Ordvitsar är dock inte bara underhållning. Ines Nikšić använder dem även i sin roll som lärare. Ordvitsar kräver språklig fingertoppskänsla och är ett utmärkt verktyg i språkundervisning och andraspråksinlärning.
– De stimulerar kreativitet, utökar ordförrådet, tränar förmågan att hantera flertydighet och fördjupar kulturell förståelse. Även om de kan vara utmanande för nybörjare, gör deras humoristiska och känslomässiga laddning att inlärningen blir både roligare och mer effektiv.
Ines Nikšić favorit bland påskens ordvitsar
– Vad kallar man fårens barn? Bääääääbisar…
