Distansutbildningen i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde underlättar livspusslet. Sara Krantz från Gävle och Nicholas Kirkvaag från Värmdö lockades av utbildningens fokus på jämlikhet och digitalisering. Här möts studenter med olika bakgrunder i en dynamisk lärmiljö – rustade att göra skillnad, särskilt för barn och unga.
Sara Krantz bor i Gävle och är en av de studenter som läser distansutbildningen Folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation. Sara brinner för området arbetshälsa och har sedan tidigare en master i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon ville bygga på sina kunskaper och få in digitaliserings- och jämlikhetsperspektivet som ligger i linje med hennes intresse, och med behovet i samhället.
I samma program hittar vi Nicholas Kirkvaag som bor i Värmdö, Stockholms skärgård. Nicholas är utbildad naprapat och efter att ha varit yrkesverksam några år ville han gå vidare från att arbeta med hälsa på individnivå till systemnivå. Han tog en kandidatexamen i pedagogik med inriktning folkhälsovetenskap vid Stockholms Universitet och ville därefter få fler verktyg jobba med folkhälsa riktat mot barn och unga.
Möjlighet till praktisk tillämpning
Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne, där hälsa studeras utifrån ett befolkningsperspektiv. Magisterprogrammet vid Högskolan fokuserar på att förstå bland annat samhällets, hälsosystemens, och klimatets betydelse för befolkningens hälsa både lokalt och globalt. Både Nicholas och Sara är väldigt nöjda med utbildningen och tycker att kursernas aktualitet ger utrymme för praktisk tillämpning, inte bara teoretisk.
– Det känns givande med en så nära anknytning till aktuell forskning och till de utmaningar som finns dagens samhälle. Digitalisering, epidemiologi, kommunikation, och att få skapa hälsointerventioner – allt känns väldigt relevant. Dessutom blir vi attraktiva i yrkeslivet efter de kompetenser vi förvärvar i utbildningen. Vi kommer göra stor nytta när vi är klara i juni, det är en morot i studerandet, säger Sara Krantz.
Nicholas instämmer med Sara och tillägger att både ett historiskt perspektiv och ett jämlikhetsperspektiv genomsyrar hela utbildningen.
– Även om vi är medvetna om vikten av jämlikhet så är det bra att påminnas. Framsteg i vissa grupper ska inte ha negativ påverkan på andra, men hälsa är inte en självklarhet i alla delar av världen, säger Nicholas Kirkvaag.
Nicholas ser också gärna att fler män skulle välja att läsa utbildningen. Folkhälsovetenskap är som många andra hälsoämnen ett kvinnodominerat område. Fler män i utbildningen skulle få in fler perspektiv och andra erfarenheter.
– Att utbildningen hålls på distans ger möjlighet för en bredare grupp att delta, med olika bakgrund och socioekonomiska skillnader. Det är en stor styrka för utbildningen att kunna ha en blandad klass med olika personliga perspektiv och erfarenheter, säger Nicholas.
Distansutbildning ger flexibilitet
Som nybliven förälder såg Nicholas stora fördelar i flexibiliteten i programmet. Även Sara ville söka sig till en digital distansutbildning för att få ihop det med familjelivet.
– Flexibiliteten i tid och rum var avgörande för mig. Att kunna bo kvar i Gävle och lägga upp studierna som det passar mig bäst under veckan har varit otroligt värdefullt. Den största utmaningen med distansutbildningen är att det kräver mycket engagemang i att nätverka med sina kursare. Man följer inte samma rytm och får jobba lite mer på att få det att funka tillsammans, säger Sara.
Nicholas håller med att det är en utmaning att få till de sociala relationerna, men att lärarna löst det genom gemensam fredagsfika. Under fikat som mest är en öppen diskussion bjuds ibland in externa föreläsare som ger ytterligare anledning att delta. Det har visat sig vara ett lyckat koncept.
Vill göra skillnad för barn och unga
Eftersom både Sara och Nicholas brinner för att göra skillnad för barn och unga i samhället har de valt att göra sitt examensarbete tillsammans på temat. De ska utvärdera ett digitalt föräldrastöd vid namn Päronguiden, framtagen av Ale kommun.
Efter examen vill Sara fortsätta inom akademin med fokus på arbetsliv, hälsa och digitalisering. Nicholas vill jobba med folkhälsovetenskap med fokus på utbildningsfrågor kring barn och ungas hälsa.
Ansökan är öppen fram till 15 april.
