Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Folkhälsovetenskap – ”Det kan inte bli mer spännande”

      Publicerad 28 januari 2021

      Johnny Franzén läser just nu på det nya magisterprogrammet Folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation på Högskolan i Skövde. Han är inte den genomsnittliga studenten – Johnny Franzén är 48 år, utbildad fotograf och har en bakgrund inom reklambranschen. Dessutom är han en manlig student som studerar inom ett traditionellt kvinnligt område. Men enligt Johnny kan det inte bli mer spännande än ämnet folkhälsovetenskap, som bland annat behandlar orättvisor, liv och död.

      Varför valde du att studera Folkhälsovetenskap?

      – Efter 20 år inom kommunikationsbranschen ville jag göra något helt annat. Jag läste på om olika yrken och utbildningar och fastnade för folkhälsovetenskapen av flera olika anledningar. Folkhälsovetenskapen erbjöd mig att studera ett område som jag aldrig varit i närheten av och jag gillade greppet att man utgår från grupper och samhällen istället för individer. Det komplexa lockade mig också, att flera faktorer ofta är orsaken till hälsa och ohälsa. Jag såg också en möjlighet att få arbeta med frågor som vad vi människor bör ta höjd för i och med ett förändrat klimat med allt vad det innebär.

      Varför valde du Högskolan i Skövde?

      – Framförallt för att det erbjöds en distansutbildning. När man är i min ålder lockar inte campuslivet särskilt mycket. Men jag valde även Skövde för att det verkade trevligt att det var en lite mindre högskola. Vet inte riktigt vad som låg i den lockelsen, kanske att det blir mer personligt och med en snabb och rak dialog med lärare. Och precis så blev det (så det kanske är en efterhandskonstruktion).

      Varför bygger du på din utbildning med en magisterutbildning?

      – Dels ville jag öka min konkurrenskraft, dels lockade innehållet i utbildningen. Folkhälsa, digitalisering och kommunikation känns verkligen relevant och up-to-date. Utbildningen är även en förutsättning för att få fortsätta med studier på forskarnivå.

      Vad har varit intressantast under dina studier?

      – Många saker. En intressant detalj är att jag har haft stor glädje av min tidigare karriär, vilket var oväntat. Målgrupper har blivit riskgrupper, marknadskommunikation har blivit hälsokommunikation och så vidare. Jag tror att många andra skulle kunna upptäcka samma sak, att deras tidigare erfarenheter skulle kunna vara till en fördel inom en utbildning i folkhälsa. Under studierna har jag också utbildat mig parallellt genom att läsa på om det förändrade klimatet och applicera det på folkhälsan i uppgifter och på tentor. Sen är ju folkhälsofrågor i sig sjukt spännande. Bara en sådan sak att den förväntade livslängden kan skilja upp till 18 år beroende på var någonstans längs Stockholms tunnelbanelinje du bor och vilken utbildningsnivå du har. Jag skulle kunna gå på hur länge som helst med exempel på spännande moment inom folkhälsa, etik, rättvisa, globalisering, möjligheten till hälsa, ojämlikheter, ekonomi, klimaträttvisa, socialrättvisa för att inte tala om alla spännande samhällsvetenskapliga metoder och teorier.

      Hur ska man locka fler killar till att läsa folkhälsovetenskap tror du?

      – Vi är bara två killar i min klass och jag tror folkhälsovetenskapen behöver bli tydligare på att definiera vetenskapen för blivande studenter oavsett kön. Samtidigt måste man bli bättre på att skilja sig från andra ämnen som exempelvis hälsocoacher och liknande. Lyft alla spännande moment, det är ändå ett ämne som behandlar liv och död, orättvisor, ojämlikheter och i mitt fall även klimatförändringar. Det kan inte bli mer spännande.

      Tror du att pågående pandemi kan öka intresset för folkhälsovetenskap?

      – Ja, jag tror att man har en unik chans att använda pandemin för att förklara ämnet och hålla intresset högt under en längre tid. Det finns unika möjligheter här att knyta ihop pandemin och folkhälsa med en rad andra ämnen – globalisering, arbetslivshälsa, barn och unga, politik, ekonomi och alla andra faktorer som covid-19 har påverkat negativt. De faktorerna har alltid påverkat folkhälsan men har nu, tack vare pandemin, fått strålkastarljus på sig. Att vi nu har ett virus som tog alla på sängen, skapade rubriker och tyvärr tog en massa liv, gör ju att folkhälsovetenskapen nu globalt finns i allas medvetande på ett sätt som förmodligen är helt unikt.

      Vad vill du jobba med när du är klar med studierna?

      – Jag vill så mycket samtidigt som jag är extremt begränsad i min önskelista. Det skulle vara otroligt roligt att få gå en forskarutbildning och doktorera, eller att arbeta som lärare på högskola och lära andra om folkhälsa, hälsokommunikation och hur vi påverkas negativt av klimatförändringarnas konsekvenser. Både de konsekvenser som klimatförändringarna leder till här och nu idag men även de som står för dörren och väntar på att få göra entré.

      Läs mer om våra program inom folkhälsovetenskap

      Folkhälsovetenskapligt program
      Folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation - magisterprogram
      Folkhälsovetenskap: Smittskydd och vårdhygien - magisterprogram

      Publicerad: 2021-01-28
      Senast ändrad: 2021-01-28
      Sidansvarig: webmaster@his.se